Det är en stolt näringsminister som presenterar sin politik i Nya Affärers intervjuserie inför valet. Hon kallar sig samhällsentreprenör när vi träffas på Näringsdepartementet i Postens gamla lokaler på Vasagatan i Stockholm.
“Jag är entreprenör i den meningen att jag vill tänka nytt, jag vill förnya, just nu har jag valt politiken som arena för entreprenörskapet.
Maud Olofsson är uppvuxen på en bondgård i Ångermanland, “ett litet företag”, och ser sig själv som gammal företagare efter sina fyra år som vd för organisationen Hushållningssällskapet.
“Jag har stor nytta av att ha provat på det, av att ha levt på ett företag som har haft dåligt med resurser och som fått jobba hur mycket som helst för att få det att gå ihop. Så jag jag tror jag förstår vardagen väldigt väl, hur det är att vara företagare och entreprenör.”

Vilka myter och missförstånd finns det i den politiska diskussionen kring entreprenörskap?
“Det viktigaste missförståndet som finns är att jobbfrågan inte hör ihop med företagarfrågan. Om jag lyssnar i valdebatten, så pratar man jobb en gång, och så pratar man företagarfrågor en annan gång., och i opinonsundersökningarna skiljer man på jobb och företagande. Men ska vi ha några nya jobb är det fler företag vi behöver och fler företag som växer.”

När jag ber henne sätta betyg på sin egen insats som företagarminister under den gångar mandatperioden början hon rabbla alla reformer hon och hennes departement har genomfört. 172 åtgärder är det, har de räknat ut. Det handlar om sänkta skatter på 50 miljarder, Minskad regelbörda för företagare.
“Vi har minskat regelbördan med 7 procent, det motsvarar i pengar 7 miljarder.”

Hon har infört ett socialt trygghetssystem för företagare, så man kan ta med sig sin sjukpenningsgrundande inkomst från en anställning om man startar företag. Men samtidigt har hon, enligt kritikerna, försämrat sjukförsäkringen för egenföretagare genom att införa minst sju dagars karens. Tidigare kunde man välja ned till en dags karens.

“Vi vet att 85 procent av alla företagare använder inga karensdagar. Då är det bättre att jag sänker egenavgifterna med nästan 1 procent, för det är pengar man får varje dag, varje månad, varje år.”

Hellre pengar till de som inte är sjuka än bättre villkor för den sjundedel av företagarna som utnyttjar försäkringen, alltså. Att det skulle innebära sämre valfrihet håller hon inte med om:

“Valfriheten är att du kan välja sju karensdagar, sedan kan du välja ännu fler karensdagar och få sänkt avgift, men om man inte gör den reformen så kan man inte heller sänka med 0,74 procent som vi har gjort. Det är ju för att vi väljer 7 karensdagar som vi har möjlighet att sänka med 0,74 procent.”
“Kom ihåg att om du har aktiebolag så har du 14 karensdagar, så egenföretagarna har ändå bara hälften av det.”.

Maud Olofsson fortsätter att räkna upp reformer hon är stolt över: En skärpt lag om offentlig upphandling som gör det lättare för även småföretag att vara med i upphandlingar. Uppmuntran av kvinnors företagande, idag står kvinnor för 37,5 procent av alla nya företag, detta enligt Olofsson tack vare reformer som  barnomsorgspengen, det avskaffade apoteksmonopolet, rut-avdraget och fri etableringsrätt inom primärvården.

“Det mest spännande är ändå RUT, hushållsnära tjänster. Det innehåller både möjligheten för kvinnor att göra karriär, möjligheten för kvinnor att starta och driva företag, men också möjligheten för kvinnor att få jobb. 75 procent av de som fått jobb har gått ifrån arbetslöshet, den reformen är jag otroligt stolt över.”

Är det någonting ni känner att ni misslyckats med?
“Jag hade önskat att vi hade kunnat göra ännu mer när det gäller regelförenklingarna.
Det det visar är att det tar mycket längre tid. Men jag är den första ministern som har minskat regelbördan. Men EU spelar en stor roll, hälften av reglerna kommer från EU och hälften från Sverige.”

Den kritik ni har fått från företagarhåll, är att era reformer har varit bra, men det är för lite och för långsamt.
“Ja, men fundera på alternativet. Jämför med den förra regeringen. De ska förstatliga Apoteket igen, och Bilprovningen, man säger nej till alla valfrihetsreformer, man har inget track record på regelförenklingar. Man tycker att kommunerna ska få konkurrera med företagarna med olika verksamheter, driva hotell och gym och kafeer.”
“Titta på åt vilken riktning det går. De andra må skrika högt och kritisera, men de är på väg åt ett helt annat håll, med höjda skatter, höjda kostnader, mer regelkrångel och mer förstatligande.”

En fråga näringsministern erkänner att inte hon lyckats med är att få ut forskningen från universitetsvärlden i näringslivet. Miljöpartiets Maria Wetterstrand riktade häromdagen hård kritik mot universiteten för att de är dåliga på att samarbeta med näringslivet. Olofsson instämmer.
“Vi har inte lyckats med kopplingen mellan näringsliv och forskning. På de ställen där vi gjort det har vi varit duktiga och framgångsrika.”

Hon berättar om en resa till Kina i våras där representanter varit mäkta imponerade över svenska framgångsrika varumärken, trots att vi är ett så litet land.
“Man är imponerad över vår innovationsförmåga, men tyvärr är vi inte är lika duktiga på kommersialisering. Det tycker jag är en utmaning för den kommande mandatperioden.”
Olofsson nämner projekt som Innovationsbron, som stödjer nya företag ute på universiteten, ett fou-avdrag som man ännu inte lyckats formulera rent lagstiftningsmässigt, som några exempel på områden för satsningar. Men vissa universitet har gjort det bättre, menar hon.

“De har jobbat närmare näringslivet, och vi försöker vrida det åt det hållet,” säger hon och nämner Fouriertransform inom fordonsindustrin som ett exempel, där regeringen tillförde 3 miljarder kronor för att få ut ny teknik och forskning i näringslivet, och hjälper bolagen komma igång till de nått ut med sina spetslösningar på marknaden.

I Sverige pratar vi ofta om att det fult att misslyckas, vi har vår jantelag. Varför tror du det är så?
“Det påminner oss om att vi själva kan misslyckas, och då blir vi inte generösa. Och så finns det för få idag som är entreprenörer. Tidigare var många kopplade till det här och tog risker, men nu är vi mer och mer “safe” i allting, vi är anställda, vi har lön varje månad, det funkar så himla bra. Medan entreprenören tar risker hela tiden. Om man inte känner den världen så förstår man ju heller inte vad det är värt att ta risker.”

Vi måste hylla entreprenörerna som hjältar, argumenterar hon passionerat. Hon kommer om och om igen in på alla projekt hon har drivit för företagare. Att hon gjort det lättare att byta mellan anställning och företagande genom att man kan ta med sig sin sjukpenningsgrundade inkomst in i företagandet. En ny strategi för tjänsteinnovation.
“Vi måste bredda synen på företagande och entreprenörskap. Vi pratar väldigt lätt om produkter, det ska vara en bil, eller en metallbit. Men ska vi bygga nya företag, nya jobb, då måste vi se hela tjänstersektorn, tycker jag.  Från mer enklare tjänster, till mer avancerade på alla möjliga områden.”
Idag är mycket av lagstiftningen uppbyggd på att företag utveckla och säljer produkter, inte tjänster. Det är det som den nya strategin, som presenterades i somras, ska ändra på. Det kan gälla välfärdsektorn, men också miljö- och klimatteknik, båda områden som Sverige ligger långt fram inom.

Hon pratar om ungas entreprenörskap, där regeringen bland annat har jobbat med Ung Företagsamhet, som stödjer gymnasieelever som får starta eget undre skoltiden. Ett annat förslag är mikrolån på upp till 300 000 kronor till unga som startar eget.

“Vi måste förstå affärslogiken i ungas innovationer. Tyvärr är det så att en del av våra gamla strukturer de riktar sig mot de företag som fanns tidigare. Nu håller vi på att förändra det här. Vi måste fundera vilka innovationsmiljöer som passar dagens unga och deras innovationer, inom kreativa sektorn, kultur och design. Det är en utmaning.”

“Om man ska prata om att förändra synen på entreprenörskap så det det absolut bästa att börja med de unga. Och vi ser nu att det sker en attitydförändring, fyra av tio ungdomar är beredda att starta företag, enligt en ny undersökning.”

En fråga som engagerar många småföretagare är Lagen om anställningsskydd, LAS. Här har moderaterna valt att stödja dagens LAS, medan centern vill avskaffa den. Orsaken är inte att skapa otrygghet på arbetsmarknaden, utan att för att hitta en lag som passar både de som är inne på arbetsmarknaden, och de som är utanför.

“Den lagstiftning vi har idag stänger ute ungdomar och invandrare. Det andra är att vi lyssnar inte på småföretagarna, nämligen att de är rädda för att anställa för att de är rädda att inte kunna göra sig av med dem som inte passar på företaget.”

“Att vi centerpartiet driver det här har med vår bakgrund som att göra. Det finns inget parti som är så duktigt på det här som vi. Vi är alliansens företagsamma röst.”

Av Mikael Zackrisson