Monica Lindstedt

Finns det något för entreprenören att lära av socialdemokraternas kris?

Jo, absolut!

Till exempel vikten av att våga se sanningen i vitögat, hur obehaglig den än är. Hur ser det landskap ut som man verkar i? Är man i takt med tiden? Vem lyssnar man på? Varför?

Som betraktare utifrån tycker jag det är märkligt att socialdemokratin inte mer uppmärksammat att vi under Göran Perssons tid fick fler tjänstemän än arbetare i Sverige. För ett parti som haft den traditionella arbetarklassen som bas borde detta vara ett memento om något. Den fråga som man borde ställt sig då är: betyder det här något för den politik vi bedriver?

Efter det förra katastrofvalet 2006 trodde man att det skulle hjälpa att byta ut lagledaren och valde då en ny ledare med en diametralt motsatt profil än den förre. Det hjälpte inte som vi alla nu vet. Socialdemokraternas kris handlade nämligen om något större än vem som sitter i ledningen.

Krisen var ett resultat av en pågående samhällsförändring – komiskt nog till stora delar initierad av partiet självt – och den värderingsförskjutning hos stora väljargrupper som den innebar. Men under resans gång somnade partiledningen in på sina höga hästar och intog fel position i ett antal, för väljarna viktiga frågor – till exempel rut-avdraget – helt i otakt med tiden.

I eftervalsdebatten hörde jag en facklig företrädare förklara det senaste valnederlaget med att socialdemokratin inte lyckats mobilsera de arbetslösa och utsatta i samhället.  Det är ju helt fel! De man inte lyckades värva för sin sak var de som skulle vara med och betala – medelklassen!

I stället för att på ett positivt sätt försöka få medelklassen med på vagnen kom det ena försämringsförslaget efter det andra för den väljargruppen. Men folk är inte dumma och det är ju allmänt känt att en lyckad mobilisering handlar om att kunna erbjuda ett hopp om förbättring – inte utlova försämring, och det för en allt större väljargrupp!

Sedan blir ju ingen människa glad eller entusiastisk av negativa och sura partiföreträdare som alltid letar minst fem fel hos motståndaren i stället för att skapa en egen vision om ett bättre samhälle.

Jag undrar vad som skulle ha hänt om man sagt så här i stället: ”Vi tycker att Alliansen gjort det här bra, men vi skulle gjort det ännu bättre därför att…”

Tänk om socialdemokratin verkligen vågat syna sig själv i sömmarna tidigare och till och med låtit någon helt utifrån göra analysen. Det var nog en missbedömning att tro att partiet självt skulle klara av att göra upp med sina egna fördomar och älsklingsfrågor.

Sverige och svenskarna har förändrats mycket under de senaste 50 åren.  Man kan inte lösa morgondagens problem med gårdagens lösningar. Ingen kan stoppa tidvattnet!

Det handlar om att utvecklas i takt med tiden och hitta balansen mellan ursprung och aktualitet.

Det som vi som entreprenörer kan lära av socialdemokratins (brist på) utveckling är att man aldrig får slå sig till ro. Man måste verkligen våga se och lyssna på det som händer i stort . Det är utomordentligt viktig att tidigt se vad som ligger om hörnet. Upptäcka de små tecknen på förändring innan alla andra gjort det.

”Små sår och fattiga vänner är inte att förakta” heter det. Det finns enorma konkurrensfördelar i att ligga före.

Monica Lindstedt är grundare och styrelseordförande i Hemfrid, vice ordförande i Företagarna och styrelseledamot i bland annat Skandia Liv, Uniflex och Telge Energi.