Om antalet utlandsfödda ökar med 10% ökar exporten till deras tidigare hemländer med med 6-7%, visar både svenska och internationella studier. I reda siffror: 12 000 nya invandrare kan ge en ökning med 7 miljarder kronor.

Andreas Hatzigeorgiou

Det säger Andreas Hatzigeorgiou som är projektledare för Kosmopolit, ett UD-projekt på uppdrag av handelsministern som ska utnyttja och ta till vara utlandsfödda företagares kompetens för att på sikt öka handeln med omvärlden.

”Vi måste tänka nytt. Våra kosmopoliter är en underutnyttjad resurs och kan göra mycket för handeln, för landets tillväxt och välstånd,” sa Hatzigeorgiou. ”Det som också är svårt är att förmå svenska företag att använda sig av den här resursen när de arbetar utomlands, att utnyttja den kompetensen istället för att anlita utländska konsulter.”

Han var en av talarna på onsdagens konferens Företagare med utländsk bakgrund, arrangerad av Tillväxtverket.

Svårt få finansiering

Det som annars återkom under flera programpunkter var att det är svårt för utlandsfödda företagare att få lån och krediter. Det kan bero på flera saker, till exempel att finansmarknadens scoringsystem inte är anpassat för deras förutsättningar, att de inte har lika mycket säkerheter för lån, och att bristande språkkunskaper och information kan påverka deras ansökningar.  Bankpersonalens kunskaper och attityder kan också vara till utlandsföddas nackdel.

Anders Lago (S) nämnde vid ett tillfälle att i Södertälje finns norra Europas enda bulgurfabrik, vilket fick Rafael Bermejo från IFS att svara att många banker antagligen inte skulle vilja finansiera något sådant — eftersom de åtminstone fram till för inte så länge sedan inte visste vad bulgur är.

Finansieringsproblemens  effekt blev tydlig när statistik presenterades över de branscher där utlandsfödda startar företag. Tjänsteföretag är överrepresenterade – handel, hotell och restaurang, och kommunikationer, alltså branscher där kapitalintensiteten är låg och marginalerna små.

Anna-Stina Nordmark Nilsson

”Vi har fortfarande inte lärt oss bedöma kredit på rätt grunder när det gäller tjänsteföretag och tjänsteprodukter, där många utlandsfödda startar sina företag,” sa Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd för Företagarna, som menade att det måste bli en av fokusfrågorna de närmaste åren.

Brist på finansiering innebär också att utlandsfödda företagare i högre grad driver sina företag som enskild näringsverksamhet – 77% mot 61% av svenskfödda – vilket innebär att de i högre grad riskerar att bli personligen ansvariga för företagets eventuella ekonomiska problem.

Ser positivt på möjligheterna

Det som annars också återkom var att företagare med utländsk bakgrund, trots sämre förutsättningar än svenskfödda, ser mer positivt på möjligheten att starta företag och inte lyfter fram problem i samma usträckning.

”Det är fascinerande – när man frågar så ser inte utlandsfödda alls hinder på samma sätt. Det är mer go for it,” sa Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Fortsätter arbetet

Tillväxtverket kommer att fortsätta med programmet för att utjämna förutsättningarna, med bland annat nätverksarbete, mentorskap, rådgivning, och insatser för att förbättra kunskaperna och attityderna hos bankpersonal. I december ska arbetet utvärderas.

På tillvaxtverket.se finns rapporter och mer information för nedladdning.

Av Julia Skott

Bilden av Andreas Hatzigeorgiou är tagen av Ellinor Nordmark.