Nya Affärer 15 februari 2011 av Fredrik Wass
”I Sverige är det i princip heldött”
Skillnaderna mellan Silicon Valley och Sverige är stora för företag på kapitaljakt. En stor skillnad är tillgången på kapital i fasen mellan startup och tillväxt.
- Det är fullständigt klart att det finns en annan syn på risktagande och hantering av risker hos riskkapitalbolag i Sverige. Det menar Lena Ramfelt, forskare och lärare på School of Engineering vid Stanford University.
De vill ha en säkrare avkastning än vad deras amerikanska kollegor förväntar sig?
- Det är åtminstone så de handlar. Det finns många svenska riskkapitalbolag som säger att de investerar i tidiga faser, men i verkligheten ser det annorlunda ut. Om man med riskkapitalbolag menar sådana som är beredda att gå in i tidiga faser så finns det oerhört få i Sverige som uppfyller de kriterierna.
Istället menar Lena Ramfelt att svenska startups blir intressanta för riskkapitalbolagen först när de har kunder och en försäljning som är igång.
- Och det är ett problem för nyblivna entreprenörer. Det finns mycket pengar för de väldigt tidiga stadierna. Från Vinnova och andra. Men sen kommer man till det ‘death valley’ där det inte finns några pengar.
En lucka i svensk finansiering?
- Absolut. En metod som amerikanska riskkapitalbolag använder för att våga investera i tidiga skeden är att lägga många ägg i samma korg. De blir väldigt duktiga på en industri, att sätta ihop sina portföljer och bilda allianser mellan bolagen i dem.
Vad får det här för konsekvens för entreprenörer som söker pengar i Silicon Valley kontra Sverige?
- Jag är involverad i företag på båda ställena. I Sverige är det i princip heldött. Det finns inga pengar, och då kan vi ändå prata om företag som har rejäl omsättning, 50-75 miljoner kronor. I Silicon Valley finns det mycket, mycket mer pengar. Men utmaningen är att det också finns många, många fler idéer.
Affärsänglar är en annan viktig skillnad mellan Silicon Valley och Sverige som Lena Ramfelt lyfter fram.
- Det är personer som har gjort en exit från ett företag och tycker att det är kul att investera i tidiga startups. Det som är riktigt coolt är att de duktiga affärsänglarna också har kontakter med riskkapitalister. Får du pengar från en affärsängel och saker utvecklas som ni hade hoppas, då kan ni tillsammans ta kontakt med riskkapitalbolag.
Kan det också vara så att svenska entreprenörer har en felaktig syn på vad riskkapital egentligen är?
- Ja, det tror jag det ligger mycket i. Riskkapital är inte för alla bolag. De finns många företag som aldrig kommer ge den typen av utväxling som en riskkapitalist vill ha, fem gånger pengarna eller så. Det andra är att svenska entreprenörer många gånger inte är beredda att lämna i från sig en del av sina företag. Man förstår inte att om man tar in en riskkapitalist eller affärsängel, då måste man också lämna ifrån sig en del av sitt bolag.
På besök hos svenska startups hör man ibland en bitter jämförelse mellan Sverige och USA: “Här är det bara en belastning att ha gjort en konkurs. Där är det en erfarenhet som är värd något.” Om jämförelsen stämmer för hela USA vill Lena Ramfelt inte svara på.
- I grund och botten handlar det om olika syn på risktagande, säger Lena Ramfelt.
Hon hämtar ett exempel från intervjuer hon gjort i sin forskning. En entreprenör berättade att han tagit in riskkapital till ett bolag som efter en tid gick i konkurs. När han fick en ny idé gick han tillbaka till samma riskkapitalbolag igen. Och de investerade en andra gång.
- När jag sedan intervjuade riskkapitalisten förklarade han varför: ‘Det här är en bra person, misslyckas kan alla göra. Det vore dumt av oss att inte satsa på honom igen, för vi är övertygade om att han inte gör om samma misstag en gång till’.
Att det är personer lika mycket som den faktiska idén som amerikanska riskkapitalister investerar i märks också bland de entreprenörer som byggt ett framgångsrikt företag och sålt det.
- Då kan du få ett bord och en stol hos din riskkapitalist och fundera på vilka idéer du skulle vilja bidra till framöver. Man är väldigt bra på att ta hand om människor på det sättet.
Att entreprenörskap är något som sitter i väggarna i hela Silicon Valley och som det hela tiden pratas om tror Lena Ramfelt också spelar stor roll.
- Affärer och affärsmöjligheter är samtalsämnen överallt, hela tiden. Oavsett om du är på en fest eller på universitetet. Och det är inget fult att säga att man har tre konkurser bakom sig. Det som däremot är oerhört viktigt är att man genomför konkurserna på ett snyggt sätt, att man avvecklar bolaget på ett juste sätt.
Att det finns svenska entreprenörer som upplever det som en belastning att ha en konkurs, är det en uppfattning som bara finns hos dem själva eller gör svenska riskkapitalister också den bedömningen? “Kalle och Maria körde ju sitt förra företag i konkurs, deras idéer kan vi inte investera i igen.”
- Det är en jättesvår fråga. Jag kan inte påstå att det är så. Och skulle du svara en riskkapitalist skulle de givetvis säga att man inte tänker så.
Av Anders Thoresson
Bild: emdot (Creative Commons-licens)
Av Fredrik Wass
Läs också Detta söker riskkapitalisten
Läs också Frågorna du kommer att få från riskkapitalisten
Läs också "Det sa klick med riskkapitalisten"
