BLOGG: Running Business

"Stockholm Startup Hack"

Presentera nya företag här!

Berätta om nya företag för oss på Nya Affärer

Nätverksträff i Västerås

Nya Affärer mötte företagare på VLT

Älska osäkerhet

Se videon från Nya Affärers succéevent Älska Osäkerhet!

Nya Affärer 14 juli 2011 av Anna Blomen

Dålig kunskap om företag som inte växer

Entreprenör.

Majoriteten av svenska företag växer inte, trots att de är lönsamma. En effektiv tillväxtpolitik borde baseras på att förändra detta faktum, snarare än på att stötta de som växer ändå menar forskningsinstitutet Ratos.

Varför växer då inte majoriteten av de lönsamma företagen? Ratio delar in de möjliga tillväxthindren i tre grupper.

Avsaknad av tillväxtambitioner

Vissa företagare har helt enkelt inte ambitionen att växa, ökat oberoende och möjlighet att utveckla sina egna idéer kan vara viktigare. Detta stöds av forskning som visar att företagets finansiella utveckling inte verkar påverka företagets tillväxttakt.

Andra faktorer som kan minska viljan att växa är att man oroar sig över ökat beroende av externa aktörer, hur personalen kommer att må, högre arbetsbörda, och lägre kvalité på företagets produkt eller service.

Om man inte växer eftersom man inte har några tillväxtambitioner kommer policyåtgärder inriktade mot denna grupp att vara tämligen verkningslösa och därmed kostsamma.

Politiken borde istället inriktas mot att försöka förändra företagens preferenser i syfte att göra dem mer benägen att växa och att ta risker menar Ratio.

Brist på kompetens eller resurser

Företagen kan sakna den kompetens om behövs för att utveckla organisationen eller få in kapital. Likaså kan det vara svårt att få kompetent arbetskraft.

En hypotes är att den svenska arbetsmarknadslagstiftningen kan leda till inlåsningseffekter, vilket innebär att mindre företag med tillväxtambitioner har problem att rekrytera rätt kompetens för att tillväxten ska kunna realiseras. Denna hypotes stöds av att snabbväxande företag i ett inledningsskede tenderar att anställa marginaliserade grupper, såsom invandrare, långtidsarbetslösa och unga, i högre utsträckning än icke-snabbväxande företag. Mer utvecklade företag väljer hellre att anställa de som redan har ett jobb.

Brist på resurser och kapital kan också leda till företag inte väljer att realisera sin tillväxtpotential. Men brist på kapital borde vara ett mindre problem för lönsamma företag än för andra.

Brister i det institutionella ramverket

Företagsledare kan avskräckas från att växa av regler och byråkrati, regleringar på arbetsmarknaden och konkurrens från kommunala bolag. En svensk studie menar till och med att statliga monopol och restriktioner på vinst utgör de största hindren för skapandet av snabbväxande företag.

Allt fler politiska åtgärder riktas mot att stötta små snabbväxande företag, eftersom forskningen visat att dessa är viktig för tillväxt och jobbskapande. Dessa företag är dock mycket få, och har ju bevisligen lyckats växa trots att det finns olika sorters hinder för tillväxten.

Samtidigt är det många lönsamma små företag som inte växer alls. Kunskapen om varför de väljer att inte växa är mycket svag. Detta menar forskningsinstitutet Ratio kan leda till ineffektiva och kostsamma åtgärder.

Kommentera

Kommentarer (4)

Visst är tillväxt och visst är det kul att influera människor att ta risker, men då måste även systemet stötta att det kan gå fel ibland. Nu pågår en häxjakt i det svenska rättssystemet, på att jaga företagare som tagit risker och misslyckats. Detta avskräcker ju också från just att ta risker att skydedet i aktiebolagsformen urholkas.
Hela systemet måste ju samverka för att detta skall ske och när rättsliga krafter påverkar att minimera risktagandet så avskräcker ju detta också.
Samordna spåren så kanske det lyckas !!
//Jari

2 | Holger Ronquist

2011-07-14 at 13:21

Även vissa bankkontor är stopper när det gäller expansion. SEB i Solna är ett exempel på ett sådant bankkontor. Jag är styrelseordförande i ett medelstort företag som efter recesionen 2009, nu laddar om för expansion. Trots hyfsad lönsamhet och soliditet på över 50% motarbetade banken våra ideer om förstärkning av konkurrenskraften, lönsamheten och expansion möjligen beroende på att dom inte förstod branschen. Expansion är förvisso förenat med risk men vi har tidigare visat på vår duglighet att hantera risk. Tryggheten framför allt sa dom och då blir det förstås ingen expansion.

3 | Ben Hedenberg LLM

2011-07-14 at 22:26

Hur skall utplundrade företagare kunna växa och vilka drivfjädrar ger det svenska systemet till entreprenörer? Sverige har tillsammans med Danmark det högsta skattetrycket och det är ingen slump att företagen inte växer. Där skatterna är låga och regelverket minimalt växer företagen. I områden som Singapore och Hong Kong är tillväxten god därför att skatterna är låga och reglerna är få och enkla. Om skatterna är låga så ökar riskvilligheten. Nu är det för kostbart att misslyckas. Kan det vara så svårt att inse detta enkla samband. Det finns hyllmeter med forskning som påvisar sambandet mellan regler, skatter och tillväxt.

Det är inte alltid så sant och enkelt som du vill framställa. Tillväxt är en i samhället splittrad definition. De som talar om tillväxt menar ofta större företag d.v.s. att företagen växer oavsett vad de arbetar med. Men sett ur ett nationalekonomiskt synsätt handlar tillväxt egentligen mer om ökad export och att det är dessa företag som skall låtas växa mha av samhälls insatser.

Personligen tycker jag att det är viktigt att se till hela marknaden och öka förståelsen bland såväl politiker som företagare att de finns anledning att lära sig mer om vad som egentligen kan skapa tillväxt utan större ansträngningar.

Vid en studie jag själv gjort visar det sig att i princip alla svenska företag ser Sverige som sin marknad. Detta innebär ett kapitalt misslyckande för EU som är en gemensam marknad och som skall verka på lika villkor oavsett vart i Europa vi handlar.
Varför satsas det inte mer på att öka kompetensen runt just detta? Vi hade alla vunnit på att se till att mindre företag får upp ögonen för att den svenska marknaden numera är en delmarknad liksom Stockholm är en delmarknad för ett svensk företag. EU marknaden är precis lika den svenska och det är därför av vikt att vi tar den i anspråk.

Men studen visar att inte bara företag och politiker ser Sverige som sin marknad utan att även Innovationssystemet poängterar att det är Sverige som är den bästa marknaden. Mest märkligt av allt är att man sedan ofta förespråkar USA som nästa intressanta marknad och att Eu kommer först på 3 eller 4 plats.

Det är ett kapitalt misslyckande från EU och politiker i allmänhet.

Skulle vi kunna få svenska företag att i större utsträckning arbeta med ”lokal” export inom EU skulle vi få en rejäl skjuts i ekonomin och därmed tillväxten!

Insatser för ökad kunskap om EUs inre marknad skulle göra större skillnad än punkt insatser för enskilda utvecklingsprojekt i stort och det är ett sätt att även få resurser till nyutveckling!