Var lika noggrann när du väljer inkubator som när du väljer universitet. Det budskapet vill Anders Nilsson på Innovationsbron förmedla.”Det måste finnas en individuellt anpassad affärsutvecklingsprocess”, säger han.

Det började i USA under 1950-talet. Företag erbjöds fysiska förutsättningar i form av lokaler vägg i vägg, ungefär som dagens kontorshotell. Det ledde till synergieffekter mellan de små bolag som satt på samma ställe. Nätverk skapades. Affärer blev gjorda.

I dag har erbjudandena till de nystartade bolagen gått från kontorsrum till att vara en fysisk mötesplats som erbjuder kvalificerad affärsutveckling, så kallade inkubatorer.
I Sverige är vi inne på vad som kan kallas fjärde generationens inkubatorer.
Vad är en inkubator? Anders Nilsson, ansvarig för inkubatorprogrammet BIG Sweden (Business Incubation for Growth) som drivs av statligt ägda Innovationsbron, har sitt glasklara svar:

– För att vi på Innovationsbron ska tycka att det är en inkubator ska det finnas en individuellt anpassad affärsutvecklingsprocess för att hjälpa ett tidigt bolag att växa.

En inkubator stödjer alltså unga företag som vill utveckla affärer kring nya idéer och produkter så att de kan bli starka företag, som genererar försäljning och kan hantera tillväxt.
För Innovationsbrons del är definitionen viktig. Organisationen satsar offentliga medel i inkubatorer, och 45 stycken inkubatorer över hela landet ingår i år i BIG Sweden. Av dessa kommer 21 att tilldelas särskilda driftsmedel.

De som får det finansiella driftsstödet har gjort en omfattande genomgång. De ska effektivt bidra till den svenska tillväxten – något de olika inkubatorerna har olika lösningar på.
– De allra flesta av inkubatorerna i Sverige är breddinkubatorer. De tar in företag från flera olika branscher. Detta till trots så är de ofta bäst inom tre-fyra områden, säger Anders Nilsson.

Det finns också de som nischar sig väldigt tydligt. Fink Ystad till exempel, vänder sig till bolag som jobbar med film och rörliga bilder.
Om man ser till ägarstruktur så skiljer sig inkubatorerna åt. Vissa är ägda av kommuner, andra av regioner, science parks, stiftelser och lokala företag som gått ihop gemensamt. Somliga är helt privat drivna.

– Tillväxt är viktigt för Sverige, därför kan alla inkubatorer vara med i vårt program, privata som offentliga. Däremot kan vi inte sponsra en inkubator vars uppdrag är att ge vinst till ägare som inte har ett allmännyttigt uppdrag.
BIG Sweden erbjuder kompetensutveckling av inkubatormiljöer – tillgång till coachning och erfarenhetsmöten på nationell nivå.

– Vi vill hjälpa dem att bli bättre på att skapa bra förutsättningar för bolagen. Precis som inkubatorerna själva finns vi egentligen till för inkubatorbolagen.
Om du var entreprenör, hade du sökt dig till en inkubator då?

– Absolut. Det finns många fördelar, men det är och ska inte vara gratis. Det är inte lösningen på all världens problem. Tanken är att det ska vara mer utmanande att sitta hos en inkubator, det ska gå fortare, säger Anders Nilsson.
Han utvecklar sitt svar genom att ställa följande frågor:
• Vilken inkubator passar mig bäst utifrån vad jag vill?
• Hur mycket stöd behöver jag?
• Inom vilket område jobbar jag?
Svaret på de frågorna kan innebära att man får dra upp bopålarna och dra till en annan stad.

– Det är som när du väljer universitet. Du måste tänka på vad som fungerar för dig. Och glöm det där med att: ”Wow, jag kom in hos en inkubator. Så flashigt.” Det är ingen glassig resa. Du får bra hjälp, men det är också ett åtagande för det enskilda företaget.