Riksrevisionens granskning av klimatrelaterade skatter, främst energi- och koldioxidskattvisar att hushållen får betala mycket mer än näringslivet för sina utsläpp. Hushållen betalar energi- och koldioxidskatter med cirka 2 800 kronor per ton koldioxid medan industri- och energiföretagen i genomsnitt betalar cirka 140 kronor per ton koldioxid.

Enligt Riksrevisionen riskerar detta att minska kostnadseffektiviteten och riksdagens princip om att förorenaren ska betala följs i praktiken inte fullt ut. EU:s handelssystem för utsläppsrätter förstärker dessutom skillnaderna i Sverige.

Mellan 2005 och 2010 fick svenska företag i EU:s handelssystem ett överskott av utsläppsrätter som motsvarar ett värde på cirka 1,8 miljarder kronor. Stora delar av näringslivet har faktiskt fått en inkomst på försäljning av utsläppsrätter utan att ha behövt göra något för att minska sina utsläpp.

– Regeringen och myndigheterna har inte haft en samlad och tydlig bild av hur de två viktigaste styrmedlen slår och hur mycket olika förorenare betalar för utsläppen. Det reser också frågor om förutsättningarna för att nå klimatmålet, säger riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionen menar därför att Regeringen bör rapportera hur stora förorenarnas kostnader för klimatrelaterade skatter och utsläppsrätter är i förhållande till utsläppens storlek. Rapporteringen bör omfatta hur mycket olika förorenare betalar. Regeringen bör också peka ut ett tydligt ansvar för samordning av kontinuerlig datainsamling, analyser och en samlad rapportering av kostnader av de klimatrelaterade skatterna, handelssystemet för utsläppsrätter och samspelet mellan dessa styrmedel.