Regeringen utreder möjligheten att införa så kallade korttidsarbeten, alltså ett system som liknar finanskrisens krisavtal där arbetstagarna gick med på sänkt lön och förkortad arbetstid. Nyheten är att även staten ska vara med och betala.

Förslaget presenteras idag i en debattartikel i DN. Anders Borg, Hillevi Engström och Annie Lööf skriver om behovet av att vara beredda på framtida ekonomiska kriser. De menar att en av de största riskerna med ekonomisk osäkerhet är att arbetslösheten blir långvarig och till och med permanent. Det är därför av stor vikt att motverka att arbetslösheten stiger kraftigt i samband med ekonomiska kriser.

I samband med finanskrisen kom arbetsmarknadens parter inom industrin överens om så kallade krisavtal där arbetstagarna gick med på lönesänkningar och arbetstidsförkortningar. Krisavtalen hade positiva effekter för jobben och samhällsekonomin men hela kostnaden bars av den anställde och arbetsgivaren. Nu ska man utreda om inte också staten under kris kan bära en del av kostnaden för löntagarnas tillfälliga arbetstidsförkortning i krislägen.

Förslaget som ska utredas ska kunna aktiveras nästa gång en exceptionellt svår ekonomisk kris som den 2009 slår mot Sverige. Det innebär att anställda tillfälligt går ned i arbetstid och lön samt att kostnaden bärs av tre parter: arbetsgivare, arbetstagare och staten. Staten tar en del av kostnaden genom en kreditering mot arbetsgivaravgifterna. Förhoppningen är att korttidsarbete för de anställda ska ge bättre chanser att undvika arbetslöshet, samt att företagen kan undvika att förlora anställda med värdefull kompetens.

Ministrarna vill ha utredningens förslag i höst, men skriver redan nu om exempel på vad som bör undvikas och nämner systemet som finns i Italien. Där har korttidsarbete blivit en företeelse som mer eller mindre oberoende av konjunkturläge subventionerar olönsamma sektorer och motverkar långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.