CSR

Bland 900 sökande har stiftelsen Playing for Change valt ut fyra nya sociala entreprenörer.

De fyra nya sociala entreprenörerna kommer förutom coaching även få lön i upp till tre år av Playing for Change för att förverkliga sina idéer och förbättra livet för barn och unga i Sverige.

En av de nya sociala entreprenörerna är Dennis Lennartsson som vill göra teckenspråk mer lättillgängligt genom att erbjuda ett teckenspråkswikipedia på nätet.

- Att jag utsetts till Playmaker av Playing for Change är helt fantastiskt. Nu kan jag koncentrera mig till 100 procent på det jag brinner för, att förbättra läs- och skrivkunnigheten bland döva barn och ungdomar, säger Dennis Lennartsson, ny social entreprenör hos Playing for Change.

De övriga tre som utsetts till nya Playmakers är:
John Laselle, Stockholm, som vill hjälpa unga att sätta upp personliga mål genom att använda träning/långdistanslöpning som redskap.

Naim Zeneli, Malmö, som vill utbilda ungdomscoacher som ska stötta ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar.

Jonas Bygdeson, Stockholm, som vill utbilda klasscoacher ifrån näringslivet som ska stötta och inspirera barn och unga inför deras egna yrkesval.

- I år fick vi in fantastiskt många bra idéer från socialt engagerade personer runt om i Sverige. Att välja ut fyra var verkligen inte lätt men de sociala entreprenörerna vi till slut valde har alla idéer och en drivkraft som vi tror starkt på och det ska bli spännande att följa dem i framtiden, säger Sara Damber, VD för Playing for Change.

Playing for Change har de senaste åren gett stöd till sjutton sociala entreprenörer som tillsammans bidragit till att göra livet bättre för hundratusentals barn och unga. Med begreppet social entreprenör menas en person som har en affärsidé eller kärnverksamhet som syftar till att lösa ett socialt problem. De sociala entreprenörer som Playing for Change stöttar kallas för Playmakers.

Om fler små och medelstora företag utvecklade sina gröna affärer skulle det kunna ge 2,3 miljoner europeiska jobb på tre år.

- De små och mellanstora företagen är Europas bästa verktyg för att ta sig ur krisen, genom att både stimulera efterfrågan, skapa arbetstillfällen och exportera, sade Antonio Tajani, EU-kommissionär för Näringsliv och företagande.

Antonio Tajani presenterade på tisdagen en ny Eurobarometer om små och medelstora företag, resurseffektivitet och gröna marknader. Enligt Eurobarometern är Europas små och medelstora företag bra på att effektivisera energi och resursanvändningen. Hela 93 procent arbetar med resurseffektivisering, och för över 60 procent av dessa har åtgärderna inte kostat något, utan snarare gett ekonomisk vinst.

Men bara en fjärdedel av EU:s små och medelstora företag drar nytta av den inre marknaden för miljövänliga produkter och tjänster. Och knappt 20 procent av de företag som säljer gröna produkter och tjänster exporterar dem utanför EU,

- De som inte deltar avskräcks av tyng byråkrati och komplicerade regelverk, så här måste vi på allvar anstränga oss för att minska på det allt för tungrodda regelverket, säger Antonio Tajani. Vi måste skapa incitament för att skapa nya grönare tjänster och produkter.

För att stimulera de gröna näringarna kommer EU de kommande sju åren att satsa på pengar både till innovationsstöd, investeringar och lånegarantier. En viktig process är att förenkla krav och regleringar, och man överväger i vissa fall att göra undantag för små och mellanstora företag som kan ha svårt att leva upp till komplexa regelverk anpassade för globala jätteföretag.

- Det finns mycket kvar att göra. Det är väldigt få europeiska små och medelstora företag som bedriver grön verksamhet även på utländska marknader. Med tanke på att EU utgör ungefär en tredjedel av världsmarknaden för miljöindustrierna tyder detta på att det finns enorm potential för små och medelstora företag att växa, säger Antonio Tajani.

Den nya miljöteknikorganisationen Stockholm Cleantech öppnade på onsdagen med ett symposium där före detta finansministern Allan Larsson berättade om de fortsatta planerna för att göra stadsdelen Hammarby Sjöstad än mer miljötekniskt avancerat.

Tretton andra föredragshållare beskrev teknik, marknadsföring och finansiering för att lyckas på de internationella marknaderna.

Det finns mycket miljöteknik i Storstockholmsregionen, bland annat i form av väl beprövade system som exempelvis teknik för vattenrening och avfallshantering. Utvecklingen drivs framåt av många företag. Det är för att ge dessa möjligheter att utbyta erfarenheter, samarbeta och få stöd för att ta sig ut på världsmarknaden som organisationen Stockholm Cleantech bildats. Stockholm Cleantech är fortsättningen på Stockholms Miljöteknikcenter som under flera år genomfört många lyckade projekt för att exportera miljöteknik.

– Konkurrensen internationellt är hård. Men genom samarbete och gemensamma ansträngningar går det att sälja svensk miljöteknik på export. I Stockholmsregionen finns en koncentration av tekniskt avancerade företag som har stora möjligheter, säger Östen Ekengren, ordförande i Stockholm Cleantech. Det här är en fortsättning på mycket arbete som vi tidigare gjort under andra namn och etiketter. Det har hittills varit mycket lyckosamt och Stockholm Cleantech kommer kunna bidra till att teknik och företag utvecklas vidare.

Fler företag som anställer är inte ett självändamål, utan också ett effektivt sätt att höja välståndet genom att fler får möjlighet till egen försörjning med en mer inkluderande arbetsmarknad. Det visar en ny bok av Li Jansson.

Trots Sveriges internationellt höga välståndsnivå är vi inte förskonade från bristande integration, barnfattigdom och svårigheter för personer med nedsatt arbetsförmåga att få ett arbete. Trots ett mycket högt skattetryck verkar resurserna inte nå fram till de som behöver dem mest.

Ett bättre företagsklimat skulle däremot kunna skapa möjligheter till en egen försörjning och en mer inkluderande arbetsmarknad. Det menar Li Jansson, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, i den nya boken ”Välståndssamhälle för alla – den företagsamma vägen ur fattigdom”.

- Ibland kommer det bort att den största sociala effekten av företagsamhet är att den i sig skapar mycket sysselsättning. Men förutsättningen är att man släpper loss kreativiteten och gör det enklare och mer lönsamt att driva företag. De företag som växer och står för stor del av sysselsättningsökningen är extra känsliga för skatter och regleringar.

Li Jansson menar att förbättringar i företagsklimatet förbättrar integrationen, hindrar permanent utslagning av unga från arbetsmarknaden och minskar socialbidragsmottagandet. Beräkningar visar att kommunerna skulle spara 200 miljoner kronor om alla kommuner förbättrade sitt företagsklimat i nivå med de bästa. I en stad som Malmö som har mycket låg sysselsättningsgrad skulle ett bättre företagsklimat direkt kunna skapa 7500 jobb.

Som ett exempel på hur skillnaderna i företagsklimat ger sociala skillnader framhåller Li Jansson orterna Trosa och Vingåker.

- Det är ungefär lika stora, har lika stor befolkning och lika stor andel av befolkningen som är född utanför Europa, och som invandrade ungefär samtidigt. Men mer än sju av tio utomeuropeiskt födda har ett jobb i Trosa, och bara fyra av tio i Vingåker. Det beror till stor del på att Trosa har det tredje bästa företagsklimatet i Sverige, och Vingåker en klar förbättringspotential.

För att få ett bättre företagsklimat behöver man både göra om skattesystemet så att det lönar sig att ta riskerna som följer på ett företagande. Sedan måste man ständigt jobba med att förenklar regelvek och administration för företagare.

- Många regleringar är helt onödiga och det handlar ofta om tillämpningar som att olika kommuner har så olika handläggningstid för bygglov. Det borde gå att bara sluta med dumheterna. Men man måste ständigt påminna om företagens betydelse. Kommunerna tycker lätt att en liten regel till eller en ny blankett inte betyder något, men det påverkar inte bara det företag som söker och får längre handläggningstid, utan också de företag som helt avstår att söka eftersom de hört hur krångligt det är. Det handlar om hela samhällsklimatet.

Du kan också få ett exemplar av Li Janssons bok. Gå till www.facebook.com/nyaaffarer och gilla oss om du inte redan gjort det. Skriv sedan under inlägget om denna artikel varför just du ska vinna boken. Lycka till!

Fredrik Hillelson är vd på HR-konsulten Novare som har rekryterat 140 chefer senaste tre åren. Hälften av dem var kvinnor. På Veckans Affärers utdelning av priset för Sveriges bästa arbetsplatser fick han förklara hur han fått bolagsledningar att välja något annat än män.

Varför har företagen fortfarande svårt att välja kvinnor?

- Det finns ett starkt skäl. Kunden vill ha någon som gjort resan förut. Det måste vi utmana och visa på ett smörgåsbord av kandidater, istället för att bara ge kunden precis det de vill ha. Är man en minoritet är det klart att man utmanar. Man känner sig trygg med den som är som en själv. Men att det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap är en myt.

Samtidigt menar Fredrik Hillelson att kvinnor ofta får tuffare uppdrag än män.

- Det kallas glasklippan. Ligger bolaget lite illa till tar man gärna in en kvinna som förväntas reda upp det hela.

Om situationen inte är ideal när man väl fått jobbet innebär att det i  lyckad rekrytering också ingår att man måste ha gjort  situationen klar även för kandidaten, så den är beredd.

- Vi måste våga utmana även kandidaten. Många kvinnor vi ringer upp svarar att de inte kan tillräckligt för att ta jobbet. Mitt standardsvar är: Tror du en man tänker så? Men det är väldigt lätt att lura in folk i jobb genom att ljuga eller spela på deras fåfänga. Det är det farligaste vi kan göra. En kandidats misslyckande blir mitt fel.

Hur hittar man då den bästa kandidaten?

- Något jag själv fått lära mig är att duktiga kvinnor alltid får mycket spretigare omdömen om man tar referenser. De kan anses både skitbra och iskalla. Om man går på traditionell diskriminering väljer man bort dessa kandidater, men det är bara tecken på ett språk som män använder för att trycka till.

Novare Human Capital grundades 2001 av Investor AB med syfte att erbjuda HR-stöd för sina portföljbolag. Sedan dess har Novare Human Capital varit involverade i rekryteringen av över 800 exekutiva chefer till över 200 företag, kompetensutvecklat över 500 chefer och specialister, genomfört ett flertal skräddarsydda företagsinterna program samt rekryterat över 1500 chefer på mellannivå till över 200 företag.

Spelentreprenören Patricia Rawecka har fått LivingGreen Award för sina miljöutbildande spel som spelats av över 250 000 svenska barn under 2011.

—Underbart! Priset visar att vårt budskap gått fram och att folk håller med om att börja från grunden, det vill säga barnen, för att få en långsiktig lösning på miljöproblemen, säger Patricia Rawecka grundare av GroPlay.

LivingGreen Award är ett pris som för andra året delas ut till en person eller organisation som gör det lättare för allmänheten att göra grönare val i sin vardag. Under tre veckor har det gröna webbmagasinets läsare fått rösta på fem finalister nominerade av LivingGreens jury, som bestod av Årets entreprenör 2012 tillika LivingGreen Award vinnare 2011; Gudrun Sjödén, Axfoods miljöchef Åsa Domeij, entreprenören Johan Hellström vd på BjörnAxén och LivingGreens grundare Edit Künstlicher.

Juryns motivering

Med sin nyfikenhet, kreativitet och drivkraft utbildar Patricia Rawecka en ny generation i miljökunskap på ett lekfullt sätt. Hennes miljöspel hjälper föräldrar att guida barnen i allt från kompostering till konsumtionsmönster. Under 2011 spelade över en kvarts miljon svenska barn hennes miljöspel. Genom att skapa hållbara och utbildande spel bidrar Patricia Rawecka till att leka fram lusten för gröna frågor.

De fem finalisterna för priset 2012:

•Salviderm – för hudvårdserien Naturligtvis

•Sofia Hedström – för boken Modemanifestet – de stilsmartas handbok

•Naturskyddsföreningen – för kampanjen Antiscampi

•Gro Play – för sina miljöutbildande spel

•Ekoturismföreningen – för sitt arbete för ansvarsfull upplevelseturism

På www.idekatalogen.se från Malmö Högskola och Stockholms Universitet finns företag och entreprenörer som löser utmaningar inom äldreområdet. Och ditt företag kan få en plats på sajten.

Bakom Idékatalogen står Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm vid Stockholms Universitet och Malmö Högskola genom Mötesplats Social Innovation. Sajten har utarbetats på uppdrag från Vinnova.

På www.idekatalogen.se ska man visa upp goda exempel på sociala innovationer som sker nationellt och internationellt, med fokus på äldre. Sociala entreprenörer kan själva publicera sina innovationer genom att skapa en egen ”projektsida”, som fungerar som en informationssida med diskussionsmöjligheter.

- Ett mål är att sociala entreprenörer via denna digitala mötesplats ska nå ut med sin idé, hitta intressenter och knyta kontakter. Förhoppningsvis kommer framtida sociala entreprenörer låta sig inspireras och våga lägga ut sina egna projekt redan på idéstadiet. Idékatalogen kommer fungera som en katalysator som hjälper fantastiska innovationer få större och snabbare spridning, säger David Lundborg, centeransvarig på CSES.

Fakta:

SU Innovation driver CSES (Center för Socialt Entreprenörskap Stockholm) som stimulerar och stödjer utvecklingen av sociala innovationer. Syftet är att bidra till framväxten av nya företag och organisationer som löser angelägna sociala problem. Centret finansieras av svenska ESF-rådet.

Kreditbolaget Collector introducerar ett mikrolån för kvinnliga entreprenörer med utländsk bakgrund. För den som har en affärsidé som klarar kreditkommitéens bedömning finns möjlighet att utan säkerhet låna från 10 000 till 100 000 mot en låg ränta.

-  Det finns en enorm outnyttjad potential bland våra nysvenskar. Dessa kvinnor är ofta motiverade, idérika och drivande. Men de får inte chansen. Det är en förlust både för dem själva, deras familjer och Sverige, säger Lena Apler, vd på Collector.

Inspirationen kommer från den ideella organisationen Hand in hand som organisation som arbetar med hjälp till självhjälp för ökad egenförsörjning hos kvinnor i utvecklingslände, bland annat genom mikrofinansiering. Alltså små lån utan krav på säkerhet som hjälper kvinnor att starta upp sin egen verksamhet.

Lena Apler, vd på Collector, menar att konceptet håller även i Sverige. Att starta och driva eget ger både självförtroende och självkänsla. Och för kvinnor med utländsk bakgrund som haft svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden kan det vara helt livsavgörande.

För att få Entrélånet måste man kunna visa upp en genomtänkt affärsidé. Denna granskas av en kreditkommitté som är skräddarsydd för målgruppen och som delvis består av drivna kvinnor med olika etnisk bakgrund och med erfarenhet av integrationsfrågor. Med sitter också fastighetsbolaget Balders vice vd Sharam Rahi.

– Entrélånet riktar sig till en kategori människor som helt glömts bort. Vi vill hjälpa till att realisera de idéer som puttrar under ytan hos denna grupp. Jag älskar entreprenörskap och har arbetat med det hela livet, så jag känner igen en bra affärsidé när jag ser den, säger Sharam Rahi.

- I dagsläget är detta en relativt okänd kundkategori. Men vi ser en potential här. För givetvis är detta inte välgörenhet från vår sida, vi driver en affärsverksamhet och förväntar oss lönsamhet på Entrélånet, dock på lite längre sikt när företagen vi lånar ut pengar till har vuxit till sig, säger Lena Apler.

Collector samarbetar också med företaget Mitt Liv som anordnar kurser och mentorskap för kvinnor med utländsk bakgrund som vill starta eget.

-  Det räcker förstås inte att ge någon pengar och så löser sig allt. Därför är det också viktigt att vi kan ta hjälp av organisationer som Mitt Liv. Då ökar chanserna rejält för dessa kvinnor att lyckas. De får ett sammanhang att verka i och stöd att hitta rätt i den svenska byråkratin.

-  Jag tror mycket på det här och dessutom känns det väldigt bra att kunna bidra med kunskap och finansiering där det verkligen gör skillnad, säger Lena Apler.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Om Entrelånet

•                      mellan 10 000 och 100 000 kronor, utan säkerhet

•                      modest ränta (ca 5 %)

•                      lång amorteringstid (upp till 7 år)

•                      första året amorteringsfritt

Entrelånet riktar sig till kvinnor från 18 år och uppåt med utländsk bakgrund som har en bärande och tydlig affärsidé med en genomarbetad affärsplan.

Collector erbjuder mikrolån till självkostnadsränta och avstår från att ta ut kostnader för administration av lånet. Därtill har Collector till sin hjälp en målgruppsanpassad Kreditkommitté bestående av adepter från organisationen Mitt Liv.

När Helena Casserlöv-Kvist startade sitt företag Meritmind var målet att fullt ut få genomföra affärsidén och de egna värderingarna. Därför startade hon med eget kapital och riskerade allt för att få behålla full kontroll över företaget.

Ett decennium senare har verksamheten hunnit växa till en omsättning på 200 miljoner, Meritmind som är ett konsultföretag för kvalificerade tjänster inom ekonomiområdet har dessutom fått ett syskonföretag, Brightby. Helena Casserlöv-Kvist är fortfarande vd och majoritetsägare.

- Jag såg ett behov på marknaden som utgick ifrån vad vd och CFO behöver inom ekonomiområdet och ville att företagen skulle kunna nå sina mål och sin marknad. Jag tycker också att ekonomer är en utsatt grupp med många deadlines och mycket rätt och fel. Jag ville underlätta för dessa ekonomer att nå sina mål och må bra som människor.

-  Det var ett medvetet val att själv äga verksamheten och behålla makten i den, säger Helena Casserlöv-Kvist. En extra knuff att dra igång Meritmind var att jag inte fick igenom mina idéer på min senaste arbetsplats. Jag ville inte hamna i den positionen igen.

Bolaget har utsetts till både gasell och superföretag, men den snabba tillväxten bygger inte på riskkapital eller goda kontakter med banken.

- Jag valde att inte ta in riskkapital eftersom jag inte tror att det är bra för konsultföretag. Även om jag tycker att det är viktigt med tillväxt, så är det för mig viktigare att vi bygger med kvalitet, lönsamhet och glädje. Jag har också en rätt krass syn på lån, det är när du som bäst behöver dem som banken gärna ser att du betalar tillbaka dem.

Genom att leva sparsamt så kunde Helena Casserlöv-Kvist klara sig utan lön ett bra tag då hon drog igång verksamheten.

- Men jag tog en stor risk med två små barn. Vad skulle hänt om jag blev påkörd av en buss och invalidiserad? Då skulle jag fått leva på existensminimum resten av livet eftersom vårt trygghetssystem bygger på att du har lön. Men jag ville inte skuldsätta mig eller släppa ifrån mig beslutanderätten.  Jag ville vara säker på att få göra det vi trodde på.

För det är beslutanderätten som ger Helena Casserlöv-Kvist möjlighet att genomföra sina värderingar inom bolaget fullt ut.

- Det ger mig möjligheten att lyssna på de som finns i bolaget och ta tillvara på de möjligheter vi ser utan att någon utifrån kan säga stopp. Det tycker jag är oerhört skönt.  Det är väldigt roligt att få rekrytera medarbetare som har samma värderingar, även om de kan vara väldigt olika som människor. Detta har gjort att vi har kunnat skapa ett väldigt bra team.

Fyra år efter att ha startat Meritmind växte också familjen med ett tredje barn och Helena lämnade över ansvaret till en tf vd under ett halvårs föräldraledighet.

- Om jag hade varit anställd som vd men inte varit ägare, så hade man nog bytt ut mig när jag ville vara ledig med mitt tredje barn. Man förutsätter att det inte ska gå att driva företag och vara föräldraledig.  Men eftersom jag är ägare kunde jag sätta in en tillförordnad chef och vara hemma ett halvår och sedan arbeta halvtid en period. Det gick bra.

- Det går att kombinera företagande med barn. Det man lätt glömmer bort är att man måste hårdprioritera.  Jag har under lång tid prioriterat barnen, företaget och att röra på mig. Det gör att jag har ganska lite tid till annat jag skulle vilja göra, men det är ju ett aktivt val.

Som kvinna, ägare och ledare av ett snabbväxande bolag sticker Helena Casserlöv-Kvist fortfarande ut.  Helena Casserlöv-Kvist tar sin roll som förebild på allvar.

- Jag delar gärna med mig av mina erfarenheter om det kan hjälpa andra att våga göra det de brinner för.  Jag vann priset som Årets Företagerska förra året och hoppas att den uppmärksamheten kan inspirera kvinnor att våga ta för sig mer. Jag har också deltagit i arbetet att ta fram en bok, Entreprenörsboken, som ska inspirera till entreprenörskap.

Vad kan då ge kvinnor större möjlighet att ta sig upp i näringslivets hierarkier?

- Vill vi få större jämlikhet på arbetsmarknaden så tror jag att fler kvinnor bör söka sig till försäljning. Många kvinnor drar sig för det, det anses inte ”fint” i Sverige. Men försäljning handlar om att förstå ett behov. Om du inte förstår behovet kan du inte full ut ansvara för en verksamhet. Då förblir också en hel del jobb stängda som leder till toppositioner.  Det finns många fler saker att tänka på men det är i alla fall en sak jag skulle vilja lyfta fram.

Helena Casserlöv-Kvist vill också inspirera alla som leder företag, stora som små, att ta kontroll över ekonomiområdet.

- Det är väldigt viktigt att ha bra ordning på sin redovisning, ta fram de rätta beslutsunderlagen och ha koll på sina risker.. Rätt skött ger de en stabilitet och styrka i företagen, fel skött kan det få ett i övrigt välskött företag att gå i graven. Om jag och Meritmind kan inspirera till eller praktiskt hjälpa företag att skapa effektivitet, säkerhet och utveckling inom ekonomiområdet så gör det mig riktigt lycklig.

Allt fler personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden får jobb i sociala företag. Det visar en ny kartläggning från Tillväxtverket.

Kartläggningen visar att antalet så kallade arbetsintegrerande sociala företag ökat med 79 procent sedan 2008, från 150 till 268 stycken. Dessutom ligger ett 30-tal nya sociala företag i startgroparna.

De 268 företagen sysselsätter närmare 9 000 personer. Vanligast är att företagen drivs som ekonomiska föreningar, men de kan även drivas som ideella föreningar, stiftelser eller aktiebolag.

Företagen har verksamhet i branscher som försäljning, hotell och restaurang, hushållsnära tjänster och bygg- och fastighetsservice.

Företagen kännetecknas av:

• Driver näringsverksamhet med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete.
• Skapar delaktighet för medarbetarna genom exempelvis ägande och avtal.
• Återinvesterar vinster i den egna eller liknade verksamheter och är fristående från offentlig verksamhet.

De regionala skillnaderna är stora. Allra bäst är man i Västra Götaland där det finns 57 arbetsintegrerande företag. Därefter följer Stockholms län med 50 arbetsintegrerande sociala företag. Hallands län är enligt kartläggningen det enda länet/regionen i landet helt utan arbetsintegrerande företag.

− Utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag är beroende av samverkan både nationellt och lokalt. Myndigheter, kommuner och företagen kan gemensamt identifiera behov och marknader för att skapa arbetstillfällen och hållbar tillväxt i arbetsintegrerande sociala företag, säger Tillväxtverkets generaldirektör Christina Lugnet.

Så här fungerar lönebidrag