Lagar & regler

En stor majoritet av landets småföretagare vill ha samma försäkringsskydd som anställda när de blir sjuka. Sju av tio anser att en karensdag ska kosta lika mycket oavsett om man är företagare eller anställd.

Det visar en färsk undersökning från Visma.

Sjukförsäkringsskyddet skiljer sig för företagare och anställda eftersom företagare efter de senaste regeländringarna har minst sju karensdagar medan företagets anställda bara har en. Alla företagare har sjuklöneansvar för sina anställda under två veckor. Företagare i aktiebolag har även det ansvaret för sig själva.

När det gäller vård av sjukt barn är det också stora skillnader mellan företagare och anställda. En undersökning från Inspektionen för socialförsäkringen visar att företagare är hemma betydligt färre dagar med sjuka barn än vad anställda är.

– Detta är också ett talande exempel på att nuvarande system inte är anpassat för företagare. Medan anställda i genomsnitt får tillbaka nästan nio av tio inbetalade kronor till föräldraförsäkringen genom att vabba, får företagare bara tillbaka en femma. Det är inte bara en orättvisa utan hindrar sannolikt många kvinnor från att bli företagare, säger Rolf Dahlberg, Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs.

Nu kan kunderna ta reda på mer om krogen eftersom Stockholms miljöförvaltnings livsmedelsinspektioner redovisas på en sökbar hemsida.

Varje år gör livsmedelskontrollen på Miljöförvaltningen omkring 8 000 inspektioner på restauranger och andra livsmedelsanläggningar i Stockholms stad. Det är resultatet från dessa som finns i den nya e-tjänsten.

– Med detta ger vi en bättre service till allmänheten och ökar öppenheten kring våra kontroller, säger Margareta Widell, chef på livsmedelskontrollen på miljöförvaltningen i Stockholms stad.

I e-tjänsten kan man söka på område, adress eller namn och få svar på vilket omdöme en restaurang fått vid den senaste inspektionen. Informationen gäller restauranger, men även butiker, skolor och livsmedelsproducenter. Det är också möjligt att läsa mer om resultatet från inspektionen som gäller till exempel hygien, vilka rutiner som finns och hur lokaler och utrustning hålls rent. Samtliga av dessa kontrollområden finns beskrivna enkelt men detaljerat i anslutning till e-tjänsten. Inspektionens resultat, samt om det krävs en extrakontroll redovisas också.

– Det är viktigt att vi visar hur vi arbetar och detta är ett snabbt och enkelt sätt att öka informationen till medborgarna, säger Margareta Widell.

Vad är det då livsmedelskontrollen på miljöförvaltningen kontrollerar? Det kan bland annat vara

Här finns e-tjänsten (extern länk)

Utred sänkt arbetsgivaravgift även för nyutexaminerade akademiker som är upp till 30 år. Det föreslår Företagarna.

Bakgrunden är att en av fem företagare i Företagarpanelen uppger att den nuvarande sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har ökat benägenheten att anställa personer under 26 år.

- En grov uppskattning visar att detta lett till 40 000 nya jobb för unga. Samtidigt är etableringsåldern för akademiker i Sverige 28 år, högst i världen, vilket betyder att de exkluderas från dagens reform. Att också sänka arbetsgivaravgiften för alla nyutexaminerade akademiker som är upp till 30 år gamla ger småföretagare nya utvecklingsmöjligheter, säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna.

Lönekostnaden och bristen på rätt arbetskraft är de största hindren för att genomföra en möjlig expansion av företaget och våga anställa för en majoritet av småföretagen. På lång sikt bör en generell sänkning av arbetsgivaravgiften genomföras, men med begränsat reformutrymme bör fokus vara åtgärder som både ger företagen rätt kompetens, ökar företagens produktivitet och framtida efterfrågan på mer arbetskraft.

- En utvidgad reform ger företagare råd att anställa exempelvis civilekonomer och ingenjörer. Det möjliggör nya idéer och stärker konkurrenskraften i svenska småföretag, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Företagare är mer sällan sjukskrivna och tar ut betydligt färre vab-dagar än anställda.  Samtidigt är skillnaderna stora mellan företagare med olika företagsformer. Aktiebolagsägare är mest sällan sjukskrivna.

Företagare med eget aktiebolag är sjukskrivna mindre än både anställda och andra företagare. Företagare med aktiebolag är också oftare sjukskrivna på deltid. Det visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som också visar att det inte finns någon skillnad i hälsa mellan företagare och anställda. Istället lyfter man fram att företagare har ett sjuklöneansvar under de 2 första veckorna i en sjukperiod för sina anställda. Har man aktiebolag gäller det sjuklöneansvaret även för bolagsägaren själv.

– En hypotes är att aktiebolagsägare lägre sjukfrånvaro delvis kan bero på detta sjuklöneansvar, som för många småföretagare i praktiken innebär en 2 veckors karenstid i sjukförsäkringen, säger Niklas Österlund, utredare vid Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

Företager som grupp är också sjukskrivna i lägre utsträckning än anställda. Men när man väl sjukskriver sig är man sjukskrivna lika länge. Framför allt är egenföretagarkvinnor sjukskrivna mer sällan än anställda kvinnor. Bland män har däremot egenföretagare haft en något högre sjukfrånvaro än anställda, men om man tar hänsyn till skillnader i ålder och branscher mellan anställda och företagare så är även egenföretagarmän sjukskrivna mindre än anställda män. Detta, sammantaget med att det inte går att visa på några skillnader i hälsa mellan företagare och anställda gör att företagare som kollektiv får ersättning från sjukförsäkringen i mindre utsträckning än anställda.

Egenföretagare vabbar också betydligt mindre än andra grupper. I olika branscher är egenföretagarnas uttag mellan en tiondel och en fjärdedel av anställdas. Bland anställda är mönstret att kvinnan i ett föräldrapar vabbar, men det gäller inte när kvinnan är egenföretagare och mannen inte är det. I hushåll där den ena föräldern är anställd och den andra är företagare är det vanligare att den som är anställd tar ut ersättning. Om båda eller ingen av föräldrarna är företagare, är det oftast kvinnan som tar ut ersättning.

Företagare med aktiebolag använder dock tillfällig föräldrapenning för vård av barn något oftare än andra företagare.

Riksrevisionen tycker att Regeringens arbete med att förenkla företagens regler är ineffektivt och har otydliga mål. Det förklarar att en majoritet av företagen inte tycker att regelbördan har lättat, utan snarare blivit tyngre.

– Åtgärderna för att minska bördan för företagen har inte satts in där de får störst effekt. Regeringen bör nu försöka skapa en helhetsbild och fokusera på de tunga regelområdena i syfte att skapa bättre och effektivare regler, säger riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionen kommer nu med en rapport om resultatet av Regeringens arbete med att förenkla reglerna för företag under åren 2006–2010. Granskningen visar att Regeringen inte har nått målet som var att åstadkomma en märkbar och positiv förändring i företagens vardag. 73 procent av företagen tycker att reglerna har blivit svårare, eller har inte märkt någon skillnad. Bara 14 procent anser att reglerna har blivit enklare.

Mest betungande är redovisning och bokföring, näst mest betungande är skatte- och momsregler.

Riksrevisionen menar att Regeringens mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent till 2012 är för snävt eftersom det inte tar hänsyn till många andra kostnader kostnaderna för att anpassa produkter, hålla sig uppdaterad om regler och investeringskostnader. Bara två av fem företag anger de administrativa kostnaderna som mest betungande då de får välja mellan olika alternativ.

Riksrevisionen påpekar också att regelförenklingsarbetet är för brett, och att man istället kunde valt ut några områden där förenklingar skulle gett stor effekt, och sedan arbetat mer riktat med dessa.

Riksrevisionen har  tittat på varför förenklingarna inte fungerat, och menar att de administrativa kostnaderna bara är en del av företagens kostnader för regler.

Inom skatteområdet har de administrativa kostnaderna till och med ökat, och Riksrevisionen påpekar att man inte tar tillräcklig hänsyn till effekterna för företag när man tar fram underlag för att införa nya skatteregler. Ett annat problem är att det finns målkonflikter. Regeringen har prioriterat en effektivare skattekontroll för att minska svartarbete och skattefusk i vissa branscher framför sänkta administrativa kostnader för företagen. Ett annat exempel är att regler om kontroll och smittskydd stått i konflikt med regelförenklingar på jordbruksområdet.

Riksrevisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen ska ställa upp tydligare mål för förenklingsarbetet och fokusera mer på regelbördan i lagar och förordningar.

År 2011 innebar rekordsiffror för antalet inlämnade europeiska patentansökningar och Sverige uppvisade en markant ökning jämfört med föregående år.

Det visar nya siffror från Europapatentverket (EPO) som Awapatent har analyserat.

– Vi kan se en tydlig trend där svenska företag väljer att söka europeiska patent istället för nationella svenska patent, och statistiken från EPO visar att trenden verkar hålla i sig, säger Mattias Pierrou, Europapatentombud och partner på Awapatent.

För Sverige uppgick antalet ansökningar till 4 730, att jämföras med 4 279 från föregående år. Det innebär att Sverige stannar kvar på plats 11 på den globala listan.

Under 2011 fortsatte Kina och Ryssland att gå starkt med uppgångar på 27 procent respektive 26 procent jämfört med 2010. Kina är kvar på en fjärde plats men närmar sig Tyskland på tredje plats. Ryssland avancerar samtidigt till plats 22. Saudiarabien var det land som stod för den procentuellt största uppgången. Deras europeiska patentansökningar ökade med 94 procent.

Nästa vecka väcks det första åtalet i Sverige om fakturabluffar. Det är en brottslighet som i flera år drabbat småföretagare som tvingats betala för tjänster mot sin vilja.

Småföretagare har i flera år anmält bedrägeri, då de tvingats betala för tjänster de inte velat ha. Det har ofta handlat om annonsplatser i olika typer av kataloger, på nätet och i tryck. Nästa fredag väcks det första åtalet i Sverige om upplägget, skriver Sydsvenskan.

Tidningen rapporterar att centrum för verksamheten finns i Malmö, där tre män åtalas för grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri. Åtalet kommer att gälla ett 20-tal drabbade och sammanlagt cirka 150 000 kr. Ytterligare hundra anmälningar uppges ligga hos polisen i Helsingborg.

– Rättsväsendet mäktar inte med att ta sig an alla anmälningar. Och de åtalade får inte längre straff när det redan är så många tillfällen, säger åklagare Tord Josefsson till Sydsvenskan.

Polisen misstänker att fakturabluffar är en inkomstkälla för organiserat grovt kriminella. Intressenter inom näringslivet och flera andra polismyndigheter i landet riktar blickarna mot fallet i Skåne.

Det är inte lagarna som är problemet. Det behövs förebyggande information och bättre myndighetsarbete så att dagens brottslingar verkligen döms. Det är Justitiedepartementets linje mot bedrägeriföretagen.

Bluffakturor är ett ökande problem.  Men eftersom den enskilda företagarens situation ofta hamnar i en gråzon mellan det civilrättsliga och det straffrättsliga har det varit svårt att se problemets omfattning, och likaså för företagaren att få rätt. Det var förutsättningen för dagens utfrågning om bluffakturor i Riksdagens Civilutskott.

- Bluffakturor är ett större problem än vad namnet antyder, inledde utskottets ordförande Veronica Palm. Vi behöver veta mer, vad vi kan göra och om det behövs lagförändring. Politiken har inte varit tillräckligt aktiv och vi hoppas detta blir ett avstamp för att komma vidare.

Både Jori Munukka, professor i civilrätt på Stockholms universitet och Per Blomqvist som är enhetschef på rikspolisstyrelsen visade på att de flesta fall av bluffakturor och likande bedrägerier är olagliga redan idag. Men eftersom det rör fall där avtalsrätt möter bedrägeri så blir det en gråzon om vilka principer som ska gälla vilket gör de svårt för små företagare utan resurser att stå upp för sin rätt. Dessutom är anmälningarna ofta ofullständiga vilket leder till nedlagda utredningar.

Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Företagarna deltog i utfrågningen och var överens om att bluffakturor är ett växande problem. Per Geijer från Svensk Handel inledde med att spela upp ett typiskt samtal där företagaren pressas att betala för en uppsägningsperiod för ett avtal man aldrig ingått, under hot om indrivning och långa rättsprocesser.

- Vi vet att det finns företag av den här arten med 50-60 säljare där en bra säljare gör avslut värda 100 000 kr om dagen.

Per Geijer lyfte också fram de mycket starka kopplingarna till organiserad brottslighet, och att bluffakturor och liknande bedrägerier har stora mörkertal. I verkligheten kan det röra sig om en lika stor omsättning som för den svenska narkotikahandeln.

Först och främst handlar det om att få brottslingarna dömda.

- Vi är besvikna på att regeringen låtit det gå så här långt. Det kan inte komma som någon nyhet att dessa företag inte utreds. Den utredning som pågår i Helsingborg är banbrytande och vi måste lära oss av den hur det kan gå till, sade Per Geijer.

Varken Svensk Hantel, Svenskt Näringsliv eller Företagarna ställer direkta krav på lagändringar men efterfrågade en vidare utredning av vad konsekvenserna skulle bli till exempel av en begränsad ångerrätt. Den skulle kunna gälla bara för telefonförsäljning, och om säljaren ringt upp kunden till exempel. Ett annat alternativ skulle kunna vara krav på skriftlig bekräftelse efter telefonförsäljning.

En annan vinkel på motionen om förändringar av lagarna om kreditupplysning framhölls av Roland Sigbladh som är marknadschef på Upplysningscentralen UC. Han visade med tydliga siffror att antalet ansökningar om betalningsföreläggande är en tydlig indikator för hur stor risk det är för ett företag att hamna på obestånd.

- För företag som säljer mot faktura är detta pålitlig och relevant information.

- Det sägs att systemet håller bluffmakarna om ryggen, svarade Gustav Gellerbrandt som representerade Justitiedepartementet. Min bild är annorlunda. I de flesta fall är det kriminellt, och leder inte till bindande avtal. Detta måste man ha i åtanke. Problemet är att många företagare som drabbas har inte hela bilden och vilka rättigheter man har. Man blir osäker när man får ett krav.

Gustav Gellerbrandt framhöll att det från regeringens sida pågår det ett arbete med att sammanställa information för att hindra att rättsväsendet används som ett hot. Men också att Justitieministern faktiskt är beredd att se över lagstiftningen om detta arbete inte räcker till.

- Men det får inte bli en lagstiftning som skyler över misslyckandet med att lagföra de kriminella. Dessa bryter mot reglerna redan idag. Skulle man då följa nya regler? Kommande reformer får inte heller ge negativa konsekvenser för näringslivet i övrigt.

Läs mer: Så slipper du bluffakturan

Läs mer: Nästa vecka går första fallet om fakturabedrägerier till åtal i Helsingborg

Läs mer: Ny bluffmedod mot företag

RUT- och ROT-avdragen infördes en gång framför allt för att skapa vita arbeten i branscher som hade potential att anställa men som tidigare hade stora inslag av svartjobb. Nu börjar siffrorna visa hur avdraget fungerat.

Per Thulin som är forskare på Entreprenörskapsforum har tittat på vad siffrorna säger om hur framgångsrika avdragen varit för att skapa dessa jobb. Enligt siffrorna har 11,9 procent av den vuxna befolkningen använt ROT-avdraget och 4,5 procent av befolkningen RUT-avdraget. Detta är fler än året innan. Andelen har ökat med 2,7 respektive 1,9 procentenheter för ROT respektive RUT jämfört 2009.

Skatteverket har sammanställt antalet timmar som köpts och de visar sig motsvara cirka 5 000 helårsarbeten inom RUT och cirka 30 000 helårsarbeten inom ROT. Det rör dock fler anställda än så eftersom många arbetar deltid. Framför allt inom RUT-tjänsterna har det också skapats nya företag. Skatteverket betalade 2010 ersättning för RUT till 12 500 företag 2010 av vilka 47 procent startades efter det att skatteavdraget hade införts.

Skatteverket har dessutom intervjuat köpare av tjänsterna. 65 procent av dem som ansökte om RUT och 21 procent av dem som ansökte om ROT tidigare utförde tjänsten själva. Dessutom köpte 6 procent av samtliga som ansökt om avdrag tidigare tjänsten svart.

Per Thulins bild är därför att reformerna verkar ha uppnått sina syften – en större andel av husarbeten sker på den ordinarie marknaden och den totala efterfrågan på den här typen av tjänster har ökat.

De nya reglerna som innebär att det bara krävs en uppdragsgivare för f-skatt kan ha lett till uppsägningar och förtäckta anställningar menar Skatteutskottet som nu ska utreda frågan.

Det skrivet TT som också skriver att motionen kom från Socialdemokraterna men att utskottet står enigt bakom beslutet.