Superföretag

De svenska bolag som är yngre än 10 år gör totalt sett ingen vinst alls. Hundra procent av den rena vinsten tjänas av bolag äldre än tio år.

En ny analys från Svenskt Näringsliv av var vinster uppstår i svenskt näringsliv visar att de är kraftigt koncentrerade till äldre bolag. Gruppen av alla företag som är yngre än tio år tjänar totalt sett ingen ren vinst alls.

Detta är sannolikt förklaringen till att så kallade venture capital-investeringar i nystartade företag med tillväxtambitioner, har fallit till en bråkdel jämfört med för tio år sedan.

- Det är så mycket lönsammare att investera i äldre bolag att det har blivit rationellt att inte ge kapital till nya företag. Det drabbar förstås vårt företagsklimat hårt. Och det drabbar i sin tur vår arbetsmarknad, eftersom det finns ett klart samband mellan företagsklimatet och sysselsättningen, framför allt bland grupper som står långt från arbetsmarknaden, säger Stefan Fölster.

Mönstret är detsamma för bolag äldre än tio år: Bolag som är äldre än 20 år står för 78 procent av den rena vinsten av alla aktiebolag, men enbart hälften av förädlingsvärdet.

Analysen som gjorts av Grufman Reje och presenteras i en rapport av Stefan Fölster, tar hänsyn till kapitalkostnader och bara tittar på den rena vinsten, alltså hur mycket värde bolagens verksamheter adderar. Vinst som bara täcker kostnaderna för att låna (eller på annat sätt skaffa) kapital till verksamheten är alltså ingen ren vinst. Den rena vinsten i denna mening bör vara avgörande för var investeringar sker.

- Vad behöver man göra för att nyföretagande ska löna sig? Titta på regelkrångel, konkurrenshinder och se över skatteregler som gör kapital dyrare för nya företag än för gamla. Det finns även marknadsdrivna förklaringar till att äldre bolag är mer lönsamma, men det förklarar inte den stora skillnaden. Och det är mycket viktigt för hela näringslivet att det finns gott om lönsamt nyföretagande. Där är vi inte alls idag, säger Stefan Fölster.

Den globala ekonomins omvandling har bara börjat. Men den som tar till sig utvecklingen kan bygga ett nytt Ikea eller Hm i förändringens spår. Det menar Jan Jörnmark som talar på Nya Affärers dag för entreprenörer.

Under hösten har den globala osäkerheten bara ökat.  Men den finansiella och ekonomiska krisen är bara en försmak på den dramatiska förändring som kommer att pågå det närmaste decenniet menar Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, som både är aktuell med boken Avgrunden och som talare på Nya Affärers entreprenörsdag. När Nya Affärer når honom är han i bilen mellan intervjuerna om den nya boken. Han berättar att det kommande decenniet kommer att innebära stora förändringar, men också många möjligheter, särskilt för entreprenörer.

- Titta bara på 70-talet. Det var på många sätt en förfärlig tid, med hårt omvandlingstryck på industrin. Samtidigt fanns det otroliga förutsättningar för de som såg framtiden. HM och Ikea såg möjligheterna och omvandlades till globala logistikkoncerner. Kunde dom så finns naturligtvis den möjligheten fortfarande.

Men de som inte anpassar sig snabbt till de nya förutsättningarna kommer att få det tufft. Det kommer inte att finnas någon enkel tillväxt som det funnits de sista åren.  Istället väntar den avgrund som Jan Jörnmaks nya bok handlar om. Vilka är då de globala trenderna som ligger bakom den snabba förändringen?

- Det blir allt tydligare att den växande marknaden befinner sig i Asien och Europa, och Nordamerikas roll kommer att betydligt mindre.

Jan Jörnmark kallar det digitalisering och Asiatisering. Två faktorer som påverkar alla branscher. Den som vill överleva måste hitta nya sätt att producera.

- Industrin kommer att behöva förlägga delar av produktionen i Östasien. Andra kommer att behöva hitta samverkanssätt med aktörer man aldrig tänkt sig. Alla branscher påverkas av den digitala omvandlingen. Konkurrensen blir så hårt och pressen från låglöneländer tuffare än vi någonsin varit med om . Titta på tryckeribranschen, för den nya boken kunde vi få priser för tryck som var en utopi för bara några år sedan. Det här trycket gör samtidigt att man kan få en helt ny hävstång i sin verksamhet om man vågar ta risken och förändras.

Jan Jörnmarks just nu bästa exempel på ett företag som har tagit till sig utvecklingen är tyska Volkswagen som gått från att vara en lite tråkig biltillverkare som Volvo till att bli en världsledande vinstmaskin som blivit ett premiummärke i Asien.

Men omvandlingen påverkar även småföretagare i Sverige, skillnaden mellan stad och land kommer att bli betydande.

- De viktigaste marknaderna koncentrerar sig i storstäderna. Och marknaderna utanför storstäderna åldras snabbt.

Vill du höra mer om Jan Jörnmarks syn på framtiden och förbereda dig och ditt företag på förändringarna? Kom på Nya Affärers dag för entreprenörer.

Läs mer här!
Anmäl dig direkt!

- Det ska vara uppskattat och tillåtet att tjäna pengar på sin affärsidé. Det sa Sveriges alldeles färska näringsminister Annie Lööf när hon delade ut diplomen till de företag som toppar Veckans Affärers Superföretagslista. Det borde vara självklart, men man måste gång på gång förklara att det är företagen som skapar skatter och välstånd.

Annie Lööf lyte också fram den enskilda företagarens perspektiv. Hon menar att det är svårt att få gehör för sänkningar av företagarnas avgifter när partierna budgetförhandlar eftersom diskussionen lätt fastnar på ett makroplan, och att det då är svårt att argumentera för att sänkningarna ger till exempel nya jobb.

- Men när jag träffar företagare är den enskilt viktigaste frågan att sänka kostnaderna. Det är viktigt att lyssna till dem som faktiskt ska anställa.

Är företagare ett särintresse? Det frågade seminariets moderator PM Nilsson, med tanke på att Annie Lööfs allianskollega Fredrik Reinfeldt nyligen uttalat sig så.

- Nej, sade Annie Lööf, och jag kallar inte heller facket ett särintresse. Den etiketten är ett sätt att nedvärdera. Näringslivet är grunden till välståndet. Företagen är också enskilda människor som riskerar ganska mycket för att satsa på sin affärsidé. Alla lever inte på jättegoda marginaler. Jag blir jätteprovocerad när man kallar företagare ett särintresse.

Årets lista över Superföretag innehåll 318 bolag. Det är lägre än de senaste åren eftersom det ekonomiska läget hänger starkt hop med hur många bolag som lever upp till de högt ställda kraven.

Men vissa branscher går emot strömmen. Fyra e-handelsbolag toppar listan och antalet bolag inom finans, fastighet och sällanköp har ökat. Industriföretagen fortsätter att minska. 2008 var dessa företag 115. I år är de bara 39 stycken på listan.

De senaste åren är det framförallt industriföretagen som har minskat, från 115 superföretag under 2008 till endast 39 i år.

Se hela listan här! http://www.va.se/superforetagen2011/

Möt Superföretagarna: http://www.va.se/artiklar/20111/10/26/har-ar-arets-superforetag/

Majoriteten av svenska företag växer inte, trots att de är lönsamma. En effektiv tillväxtpolitik borde baseras på att förändra detta faktum, snarare än på att stötta de som växer ändå menar forskningsinstitutet Ratos.

Varför växer då inte majoriteten av de lönsamma företagen? Ratio delar in de möjliga tillväxthindren i tre grupper.

Avsaknad av tillväxtambitioner

Vissa företagare har helt enkelt inte ambitionen att växa, ökat oberoende och möjlighet att utveckla sina egna idéer kan vara viktigare. Detta stöds av forskning som visar att företagets finansiella utveckling inte verkar påverka företagets tillväxttakt.

Andra faktorer som kan minska viljan att växa är att man oroar sig över ökat beroende av externa aktörer, hur personalen kommer att må, högre arbetsbörda, och lägre kvalité på företagets produkt eller service.

Om man inte växer eftersom man inte har några tillväxtambitioner kommer policyåtgärder inriktade mot denna grupp att vara tämligen verkningslösa och därmed kostsamma.

Politiken borde istället inriktas mot att försöka förändra företagens preferenser i syfte att göra dem mer benägen att växa och att ta risker menar Ratio.

Brist på kompetens eller resurser

Företagen kan sakna den kompetens om behövs för att utveckla organisationen eller få in kapital. Likaså kan det vara svårt att få kompetent arbetskraft.

En hypotes är att den svenska arbetsmarknadslagstiftningen kan leda till inlåsningseffekter, vilket innebär att mindre företag med tillväxtambitioner har problem att rekrytera rätt kompetens för att tillväxten ska kunna realiseras. Denna hypotes stöds av att snabbväxande företag i ett inledningsskede tenderar att anställa marginaliserade grupper, såsom invandrare, långtidsarbetslösa och unga, i högre utsträckning än icke-snabbväxande företag. Mer utvecklade företag väljer hellre att anställa de som redan har ett jobb.

Brist på resurser och kapital kan också leda till företag inte väljer att realisera sin tillväxtpotential. Men brist på kapital borde vara ett mindre problem för lönsamma företag än för andra.

Brister i det institutionella ramverket

Företagsledare kan avskräckas från att växa av regler och byråkrati, regleringar på arbetsmarknaden och konkurrens från kommunala bolag. En svensk studie menar till och med att statliga monopol och restriktioner på vinst utgör de största hindren för skapandet av snabbväxande företag.

Allt fler politiska åtgärder riktas mot att stötta små snabbväxande företag, eftersom forskningen visat att dessa är viktig för tillväxt och jobbskapande. Dessa företag är dock mycket få, och har ju bevisligen lyckats växa trots att det finns olika sorters hinder för tillväxten.

Samtidigt är det många lönsamma små företag som inte växer alls. Kunskapen om varför de väljer att inte växa är mycket svag. Detta menar forskningsinstitutet Ratio kan leda till ineffektiva och kostsamma åtgärder.

Nu flyttar vårt forum och nätverk in på Linkedin. Här kan du hitta gamla kontakter och nya bekanta, och diskutera entreprenörskap på vårt diskussionsforum.

Nya Affärer är mer än en webbplats och en tidning. Det är också ett nätverk och en mötesplats för entreprenörer. Nu ger vi er möjligheten att utveckla era kontakter med varandra, och med oss, genom Nya Affärers diskussionsgrupp på Linkedin.

På Linkedin finns det möjlighet att diskutera våra artiklar, ställa frågor och dela med sig av erfarenheter. Just nu är vi inte så många – men vi vill växa. För att du ska känna dig extra välkommen kommer vi också ha en spännande utlottning när vi når 100 medlemmar.

Vad är Linkedin

Linkedin växer så det knakar. Från 130000 svenskar så sent som förra året till över 600000 medlemmar idag. Här hittar du dina kollegor och kurskamrater, och en hel del av dem som fortfarande vägrar gå med på Facebook. Intresset exploderade när många sökte nya jobb under finanskrisen. Av Ericssons 90 000 anställda har över 52 000 sitt cv på sajten.

Men idag används nätverket inte bara för ren rekrytering och utbyte av cv-detaljer, utan det finns stora möjligheter att debattera och diskutera samtidigt som man kan använda nätverkets kontakter för att hitta ingångar till bättre affärer och personlig utveckling. Till exempel arbetar Vinnova, verket för innovationssystem, aktivt med Linkedin.

Linkedin har över 90 miljoner medlemmar och startades 2002. Det är fortfarande privatägt, med grundaren Reid Hoffman som största ägare, men en börsnotering är på gång. Totalt har Linkedin dragit in över 100 miljoner dollar i riskkapital.

Sajten har i sin ansökan om notering uppgett att man idag går med vinst och att den största delen av inkomsterna kommer från företag som använder linked in för jobbannonser och rekrytering.

Hitta oss på Linkedin här

Veckans Affärer har för sjätte året i rad utsett årets Superföretag utifrån kriterier som bland annat tillväxt, vinst, kapitalstruktur, och konkurrenskraft i sina respektive branscher. På onsdagen samlades de i Stockholm.

I år är det 353 företag som kvalificerat sig — det är första året som antalet minskar, men de är inte mindre viktiga för det.

”Vi ser att en nyckelfaktor för företags framgång är lokala draglok, som driver på näringslivet. Superföretagen betyder mer än bara det man ser när man tittar på dem isolerat, de är framgångsmaskiner,” sa Per Weidenman, chefsanalytiker på PAR.

De sammanlagt 1400 företag som funnits på Superföretagslistorna har också under de senaste tio åren stått för en femtedel av sysselsättningstillväxten i det privata näringslivet.

Alla har en idé – några vågar

Anna Carrfors Bråkenheim och Douglas Roos diskuterade företagande och entreprenörskap med Anna Körnung, chefredaktör på Veckans Affärer.

”Alla som går här ute har en affärsidé, alla ser en lucka som kan fyllas,” sa Douglas Roos.

”Skillnaden på dem och de som sitter här inne är att entreprenörer tar det där steget, tar risken.”

Anna Carrfors Bråkenheim och Douglas Roos

De pratade bland annat om sina olika drivkrafter.

”För mig är det tron på idén, och viljan att övertyga andra om den. Det handlar om passion, jag kan inte starta företag för att jag ser att det finns en nisch där jag kan gå in,” sa Bråkenheim.

Douglas Roos  å sin sida menade att det är precis sån han är.

”Min drivkraft är att tjäna pengar. Det är ett kvitto på att man har gjort något bra. Jag vill inte glassa runt med fina bilar, utan det handlade först om att säkerställa min framtid och min familjs framtid, och sen om att bygga fler bolag och utveckla entreprenörskapet,” sa han.

De diskuterade också olika misstag de har lärt sig av, både att inse att man inte får vara för relationsorienterad när man till exempel säljer sitt bolag och att försöka vara mer eftertänksam och mindre impulsiv.

Superföretagens egna tankar

Upp på scen kom även fyra av Superföretagen för att diskutera sina erfarenheter och framgångsfaktorer — Johan Greiff från Elib, Pyra Haglund från Stureplanskliniken, Moon-Suck Song från Panagora, och Christopher Bjercke från Hunky Dory.

Johan Greiff, Pyra Haglund, Moon-Suck Song, Christopher Bjercke

”Vi satsar ju på så stort sortiment som möjligt, och det bygger ju på att kunna göra avtal, vilket bygger på förtroende. Så vi måste behandla små kunder [förlag] lika bra som stora,” sa Johan Greiff.

”Många satsar på att bygga så många e-handelsbutiker som möjligt,” sa Moon-Suck Song.

”Vi jobbar för att behålla de kunder vi har — vii kan identifiera framgångsfaktorerna och göra varje butik bättre. Man måste förstå hur kunden vill handla, för folk vill handla på olika sätt på olika ställen.”

Nedan ser du under kvällen videointervjuer med Pyra Haglund, Douglas Roos, Moon-Suck Song, och Per Nordling från Medius AB som också är en av årets Gaseller. De diskuterar framgångar, motgångar, och sina tips till entreprenörer.

Av Julia Skott

De är inriktade på att klara krisen och komma ut som vinnare. För femte året i rad korar VA Årets superföretag som i år är 434 stycken.

Texten är tidigare publicerad i Veckans Affärer41/2009.

I Fagersta ligger Karl Hedin Bygghandel, ett företag som i fjol omsatte strax under 900 miljoner kronor och som under begynnande lågkonjunktur ökade omsättningen med 8 procent.
På västkusten hittar man stålgrossisten Göteborgs Handelsstål, som tjänade 13 miljoner på 140 miljoners omsättning.
Längre ner i landet finner man kabel- och rörbolaget Roxtec International, med basen i Karlskrona, som omsatte en halv miljard och tjänade 60 miljoner.
Och så följer ytterligare 431 företag.

För femte året i rad har VA tillsammans med affärsinformationsföretaget PAR tagit fram listan över de svenska superföretagen – lönsamma, framgångsrika och med tillväxt också under krisåret 2008.
I det här sammanhanget tål det att sägas att vi och andra medier hyllar och firar många företag, entreprenörer och direktörer. Förutom när vi analyserar, avslöjar och granskar ger vi dem rejält med utrymme i rutan och spalterna.
Men faktum är att de riktiga hjältarna är alla de företag som bygger Sverige, som lever i skymundan och dessutom är ganska många till antalet.
En hög omsättningstillväxt och vinst är inte en garant för att man bygger Sverige. Men till skillnad från andra sammanställningar över snabbväxande bolag som endast tittar på omsättningstillväxt, väger vi också in nyckeltal som vinstprocent, avkastning på kapital, skuldsättning (i form av räntekostnader) och kapitalomsättningshastighet.
Resultatet är en lista på 434 företag som under ett inbromsande 2008 lyckades göra exceptionellt goda resultat.
Men det var en fest på avgrundens rand.
Enligt Anna-Stina Nordmark, vd på Företagarna,brottas småföretagen i dag med samma problem som för ett år sedan. 
”Det är fortfarande bekymmersamt på kreditsidan, det har blivit bättre, men det är långt ifrån en normal situation. Bankerna tycker att det är en högre risk med småföretag än med storföretag”, säger hon.
I den senaste Småföretagarbarometern från i våras konstaterade en tredjedel av bolagen att lönsamheten har försämrats de senaste tolv månaderna och att någon förbättring inte förutses det närmaste året.
Anna-Stina Nordmark anser att företagen med upp till 50 anställda har en viktig roll.
”De är en viktig faktor för att hålla emot och hjälpa Sverige upp ur nedgången”, säger hon.

Förhoppningen är att när kreditgivningen i Europa nu börjar fungera kommer de svenska storföretagen att finna bättre priser nere på kontinenten, och därmed tvingas bankerna ta hand om småföretagen.
”Nu har många fått vända sig till Almi för att få finansiering, men de är mycket dyrare och tar högre ränta. Men det är bra att regeringen sett till att Almi fått mer muskler”, säger Anna-Stina Nordmark.
Antalet konkurser har också minskat, från ett förvisso mycket högt läge.

Vad gäller uppsägningar kan denna lågkonjunktur ställas i relation till den i början på 1990-talet. Då förlorade 400 000 anställda sitt jobb varav 40 000 bland småföretagen, jämfört mot dagens 200 000 förlorade jobb varav 20 000 bland småföretagen.

Anna-Stina Nordmark påpekar att detta ska ses mot bakgrund av att småföretagen har 1,4 miljoner anställda, lika många är anställda i offentlig sektor medan storföretagen med över 200 anställda har 0,9 miljoner.
”Trots att en stor del av sysselsättningen finns i småföretagen håller de emot i relation till stora företag och offentlig sektor”, säger Anna-Stina Nordmark.

Det går också att tolka läget i näringslivet genom att syna nyckeltalen för de 434 bolagen på årets lista.
Den enskilt största tillväxten har fastighetsbolaget Cresea i Västervik, som utvidgat med sidoverksamheter av blandat slag, haft. Omsättningen ökade med 160 procent till 18 miljoner kronor under 2008 jämfört med fjolåret.

I kvartilen av de största bolagen – alltså de med en omsättning över 107 miljoner kronor – stod EG Electronics, dotterbolag till börsnoterade Elektronikgruppen, för den största omsättningen. I fjol upp med 75 procent till 445 miljoner kronor, jämfört med 2007.

Bortsett från tillväxten kan ett bolags effektivitet mätas på många olika sätt.
Ett är att syna nyckeltal i årsredovisningen som visar hur bolaget använder sitt kapital.
Kapitalomsättningshastighet visar hur snabbt kapitalet i bolaget rör sig och räknas fram genom nettoomsättningen delat på genomsnittligt sysselsatt kapital. Av årets superföretag är snittvärdet 3.

De som hamnar i topp räknat på detta nyckeltal är företag som sysslar med olja, drivmedel och livsmedel. Med andra ord: företag där varulagret omsätts snabbt resulterar i bra avkastning.
Bäst är Eks Bensin & Närlivs som har mer än tre gånger bättre värde än den närmast följande på toppen.

Vinstmarginaler för varje bransch varierar beroende på konjunktur- och marknadsläge, konkurrens och annat som kan försvåra jämförelser.
Men i slutändan är vinstprocent betyget på hur lönsamt företaget är. Snittmarginalen bland de 434 superföretagen är 13 procent, dock har 60 procent av företagen sämre marginal än så. Vilket kan tolkas som att marginalerna naggades under fjolårets sista kvartal.
Bolagen med högst vinstprocent är tjänsteföretagen. 
Främst är IT-konsulten Formpipes dotterbolag i Uppsala, vars moderbolag är noterat på First North. Där landade vinstmarginalen på 65 procent och avkastningen på eget kapital på ofantliga 1 331 procent. Annars ligger medelvärdet på i sammanhanget måttliga 69 procent.

Antalet företag som lyckats hålla sig kvar på listan är 186 – därmed är 248 nya in på listan.
Det är en sak att ta sig in på listan ett enskilt år, men en helt annan att höra till Sveriges 500 bästa företag under fem år. Dit räknas endast 18 företag.
Per Weidenman, chefsanalytiker på PAR, som i fem år tillsammans med Veckans Affärer tagit fram Årets superföretag, har identifierat några mönster i nyckeltalen hos de allra mest framgångsrika.
”De klarade förra konjunkturnedgången bättre än andra. Andra företag visade en tydlig nedgång i vinst och tillväxt under 2001–2003, men de femåriga superföretagen låg på en betydligt högre och nästan konstant nivå under dessa år”, säger han.
Han menar att nyckeltalen visar att superföretagen som varit med på listan under de senaste fem åren jobbar mycket smartare än alla andra.
”Förädlingsvärdet per anställd har konstant legat högre under tio års tid. De expanderar verksamheten med lägre kapitalbehov än andra, eftersom superföretagen generellt klarar sig med mindre rörelsekapital bundet i varulager, kundfordringar, pågående arbeten och liknande”, säger Per Weidenman.
Förutom större finansiell styrka kan de femåriga superföretagen finansiera expansion med egna medel, konstaterar han.
”Under de senaste tio åren har de haft betydligt lägre skuldsättningsgrad, vilket ger högre soliditet, än andra företag. För de skulder de ändå har är villkoren bättre, med lägre skuldränta än för andra företag”, säger han.
Varför det är så avslöjar inte siffrorna, däremot finns det en tydlig tendens bland superföretagen och det är avsaknaden av en typ av transaktioner.
”De som är superföretag är i låg grad inblandade i förvärv och fusioner. Det verkar som att det är svårt att klara kontinuiteten som behövs när man ska köpa eller slås ihop med andra företag, företagen som väljer den expansionsstrategin klarar inte av kriterierna och tappar i tillväxt och vinst”, säger Per Weidenman.
De superföretag som vaskats fram är exceptionella och kan sägas tillhöra ett undantag i svenskt näringsliv. Den stora knäckfrågan är hur fler bolag ska kunna göra allting rätt genom att själva företagandet underlättas.
Dan Hjalmarsson, generaldirektör på Tillväxtanalys, den nya myndighet som inrättades efter nedläggnignen av ITPS och Glesbygdsverket, har i uppdrag av regeringen att studera denna typ av frågeställningar på ett strukturellt plan.
”Vi jobbar primärt inom ett par områden, bland annat genom att främja entreprenörskap inom alla områden och förbättra förutsättningarna för ett brett företagande. Så att även de bolag som ni identifierat ska kunna utvecklas än mer”, säger Dan Hjalmarsson och fortsätter:
”En viktig utgångspunkt för detta är att försöka hitta regelförenklingar, att det ska vara så lite krångel som möjligt att starta och driva företag.”
Enligt Företagarna är småföretagens brist på kapital ett stort problem och där kommer Almi Invest att stiga in, med pengar från EU:s strukturfonder.
Enligt Dan Hjalmarsson har Tillväxtanalys i uppdrag att utvärdera deras arbete och effektivitet för att sedan rapportera till regeringen.
Desutom ska de löpande bidra med sin kunskap för hur det arbetet kan förbättras och effektiviseras.
Myndigheten arbetar främst i ett längre, strukturellt perspektiv.
Och där har man identifierat ett antal faktorer som måste samverka för att alla företag ska bli superföretag.
”En av nyckelfrågorna är tillgång till en avsättningsmarknad och till arbetskraft”, säger han.
”Det finns också ett samspel mellan infrastruktur och kommunikationer. Till exempel när Bottniabanan invigs kommer Örnsköldsvik och Umeå att stärka sina möjligheter och få bättre förutsättningar att utveckla de lokala företagen när regionen utvidgar sig”, säger Dan Hjalmarsson.
Därefter handlar det om många faktorer som ska samverka: innovation och produktutveckling, infrastruktur, riskkapital och kompetens.

Av Emanuel Sidea