molnskolan

Google Analytics berättar sanningen om vad dina sajtbesökare klickar på. Mät effekten av din marknadsföring och analysera köpbeteende. Nya Affärer träffade Eric Skuncke på Google i Stockholm som gav sina bästa råd för den som är nybörjare och vill komma igång med Analytics.

Webbanalys är viktigt för alla företag som marknadsför sig på nätet. Dels för att analysera hur kunderna reagerar på annonsering och dels för att förstå deras beteende på din sajt. I likhet med de tidigare delarna i Nya Affärers Molnskola är Google Analytics en tjänst du kör i ett webbläsarfönster. Verktyget är gratis och hjälper sajtägare att mäta effekten av kampanjer både på nätet och i andra kanaler. Utmaningen, berättar Eric Skuncke, Analytics-expert på Google i Stockholm, är inte för lite data, utan tvärtom.
- Jag tycker att man ska börja med att identifiera sina mål. Er sajt Nya Affärer mäter unika besökare över tid. Företagare som har en hemsida tittar på hur många som kommer fram till en kontaktsida. En e-handlare vill ha koll på sin return on investement, säger han.
Om det är någonting som är svårt med Google Analytics så är det just att tjänsten är så pass omfattande. Den har mängder av undermenyer och möjligheter att få fram statistik som många inte vet vad de ska göra av.

Vi ska börja med att ställa in mål men allra först en grundinställning som Eric Skuncke berättar att många missar, nämligen att mäta vad folk söker på i sajtens sökruta.
- Det ger en bra indikation på vilka ord som kan vara lämpliga att köpa som sökordsannonser.

Gå in på kugghjulet och profilinställningar. När du söker på något på din sajt så visas en söksträng i webbläsarens adressfält. Den bokstav som kommer före likamedtecknet fyller du i rutan Frågeparameter. Klicka på använd.

Nästa steg är att ställa in mål. Klicka på kugghjulet och välj fliken mål. Vi väljer att först ställa in ett adressmål, som är bra ifall du vill veta hur många av dina besökare som når fram till betalasidan på din sajt eller någon annan specifik undersida. Välj Webbadressmål under måltyp och klistra in adressen till undersidan. Ifall du vill veta hur många som dessutom har gått igenom alla steg i köpprocessen, bocka för rutan  “Använd kanal” under rubriken Målkanal och fyll sedan i alla relevanta sidor längs vägen. Vi testar också att spara ett mål om hur länge besökarna stannar på sajten och sätter tidsgränsen till 3 minuter för att målet ska uppfyllas. Resultaten hittar du sen under vänstermenyn Omvandlingar. Klicka på knappen Måloptimering för att välja om du vill se ett eller flera mål.

Det mesta i Analytics handlar om att jämföra över tid. Därför är det bra om du lär känna datumrutan och testar att jämföra olika tidsintervall med varandra. Vill du flagga ett visst datum, som början på en kampanj eller lanseringen av en ny produkt – klicka direkt i grafen på ett datum och välj Create Annotation i den meny som dyker upp. Här kan du göra en textkommentar på en viss dag.

Bounce rate, eller avvisningsfrekvens på svenska, är ett begrepp du bör ha koll på. Den anger hur många som lämnar sajten efter att bara ha varit på förstasidan.
- På väl fungerande sajter brukar 15-35 procent av besökarna lämna utan att göra någonting. Ifall det är över 50 procent så betyder det inte automatiskt att det är dåligt, men det är något som inte stämmer. Och är det under 15 procent så är det troligen på grund av mätfel, säger Eric Skuncke.
Många småföretag använder sig av sökordsannonsering med Adwords. Är det värt att köpa sökord eller inte, det är en fråga som många ställer sig. Svaret är inte så enkelt som ifall försäljningen ökar. Ifall många surfar in in på din sajt men ändå inte kommer till köp så måste du kanske uppvärdera ditt erbjudande eller förenkla din köpproceess snarare än att göra bättre annonser. I Analytics väljer du Adwords i vänstermenyn och undermenyn Sökord. Här kan avvisningsfrekvensen vara en kvalitetsmätare på dina köpta sökord. Jämför avvisningsfrekvensen för dina köpta sökord med den för hela din sajt, kolla också om sökordsbesökarna spenderar mer tid på sajten, besöker fler sidor etc än genomsnittet. Det här kan ge dig värdefull information om vad det är vettigt att satsa på.

För att mäta effekten av kampanjer i andra medier än på webben kan det till exempel vara relevant att titta på platser. Köper du annonsutrymme i dagspress vill du kanske titta på städer och då går du in på Målgrupp, Befolkningsstatisik och Plats. På Nya Affärer kan vi konstatera att fyra gånger fler Eskilstunabor läser oss än Örebroare. På det här viset kan man utvärdera effekten av till exempel reklamutskick och annonser i lokalpress. Med funktionen realtid som nås från Home-fliken kan man se besöksgrafen uppdateras kontinuerligt.
- Om du budar på ett sökord så kan du se effekten direkt. Är du ett lite större företag så kan du använda det här för att följa hur live-spotar i tv och radio påverkar trafiken, berättar Eric Skuncke.

Det tar ungefär ett dygn från det att man skapat ett Analytics-konto för sin sajt innan spårningen kommer igång och man kan börja använda tjänsten.

Jämfört med att använda ett traditionellt bokföringsprogram som du har installerat på din dator är det framförallt två saker som skiljer sig med e-bokföring. Nämligen att du gör allting i webbläsaren och väldigt mycket av bokföringsarbetet är automatiskt. Det senare förutsätter att man har lärt sig arbetsgången och det innebär en viss tröskel att komma över. Nya Affärer testar lösningen från Swedbank som använder Speedledger, en tjänst som alla stora banker har men som Swedbank har integrerat i sin internetbank, mer om det senare.

Eftersom bokföringsprogram har lagkrav på sig om att man inte ska kunna ändra utan att göra en rättelseverifikation så straffar det sig att pröva sig fram. På den punkten skiljer sig inte molnet åt från program du kör i din dator. Så för att komma igång beställde jag den handbok som Speedledger skrivit och Swedbank har gett ut. Med dess hjälp klarade jag av att ställa in bokföringsår, kontoplan, att jag använder faktureringsmetoden och att jag redovisar moms var tredje månad. Har du någon gång exporterat en SIE-fil från ditt bokföringsprogram så är det inte svårt att importera sin befintliga bokföring i e-bokföringen. Efter det behöver du bara kontrollera att ingående balans stämmer för det datum som du tänker börja e-bokföra. Om det gör det så kan du, liksom jag gjorde, glädja dig åt att bankkontoto och bokföring troligen aldrig kommer diffa igen. Det här beror på att alla in och -utbetalningar från kontot resulterar i automatiska konteringar. Givetvis kan det bli fel ifall du fyller i fel motbokningskonto, men summan kan inte diffa och banken kommer alltid stämma. För den som brukar sitta och jaga diffar i deklarationstider är det här glada nyheter.

Själv är jag egenföretagare med liten omsättning . För mig var konceptet med flera olika bokföringsserier därför främmande. Handboken är visserligen pedagogisk men jag gick ändå bet på att förstå exakt varför och hur jag ska göra för att ställa in flera serier. I det läget ringde jag mitt första (av många) samtal till supporten. Det visar sig att den har utmärkta öppettider, även på helger, och tålmodig personal. Och  supporten blir också precis den livlina som gör att jag kan komma  vidare när jag kör fast.

För mitt företag tycker supporten att det räcker med tre serier, a-serien är till för de allra flesta händelserna. När jag lägger in en ny betalning i Swedbank så så skapas i e-bokföringen ett verifikat i L-serien, för leverantörsskulder. När pengarna dras från kontot kommer en automatisk verifikation i utbetalningsserien upp. Det enda jag behöver göra är att klicka ok och spara. De olika serierna är till för att datumen ska stämma, så att man inte ska behöva flika emellan manuella konteringar och bryta datumordningen.

Faktum är att handboken rekommenderar att man börjar mitt i ett bokföringsår, då har man inte flera perioder att fundera över, utan bara innevarande år. Har du redan matat in allt i ditt gamla bokföringsprogram så är det lätt att importera. Men om du som jag ligger efter, då kommer du behöva knacka in allt manuellt. Den manuella hanteringen ser ut precis som i vilket annat bokföringsprogram som helst. Den stora skillnaden är att systemet lär sig hur du konterar. Ju längre du kommer, desto mindre behöver du göra ”för hand”. Systemet kommer ihåg vilket bokföringskonto du använde i samband med olika händelser som liknar varandra. Om du till exempel betalar ett telefonabbonemang till samma autogiro varje månad så kommer systemet föreslå bokföringskonto och “gissa” sig till momsbelopp. Det kommer också föreslå en momskod som det sedan använder när du gör din skattedeklaration och redovisar momsen till staten. Den här typen av automatisering gör att bokföringen går snabbare ju längre du håller på. Du kan också spara momskoder för olika bokföringskonton så att rätt momssats alltid föreslås.

Swedbank är ensam svensk bank med direktkoppling mellan tjänsten Speedledger och bankkontot. Eftersom jag testat via Swedbank så vet jag inte hur jobbigt det är att inte ha den direktkopplingen. Enligt uppgift från Speedledger tar det med ett kommando inte mer än fem sekunder att manuellt överföra uppgifterna från banken. Vid en första anblick kan det vara en fördel med direktkopplingen. Men det finns ett problem med den också, eftersom man loggas ut från Swedbank om man inte gjort något eller laddat om internetbanken på 15 minuter. Personligen tycker jag att det är alldeles för kort tid.  Jag upplever det som störande att tvingas logga in igen flera gånger. Dessutom körs e-boköringen ändå i ett annat webbläsarfönster än internetbanken, så jag undrar lite över poängen med direktkopplingen med banken.

Det finns många fördelar med e-bokföring för små och medelstora företag som sköter sina betalningar från bankkontot. Den som huvudsakligen sköter sina betalningar från plusgirot har inte samma självklara nytta. En uppenbar nackel med Speedledger är priset. Har du enskild firma och bokar med kontanmetoden räcker det med den billigare versionen som kostar 125 kronor per månad. Standard-paketet stödjer faktureringsmetoden och möjlighet att boka på konstnadställe, resultatenhet och projekt, men då får man betala det dubbla 250 kronor per månad. Fakturering med kundreskontra innebär ett påslag med 25 respektive 50 kronor per månad. För en liten verksamhet är 3 000 kronor per år i saftigaste laget tycker jag. Å andra sidan vinner man tid och precision på autokonteringen. Frågan man får ställa sig är hur mycket den tidsvinsten är värd.

Läs också: Molnskolan del 1: Microsoft 365

Läs också: Molnskolan del 2: Google Docs

Andra delen av Nya Affärers molnskola handlar om Google Docs. Sökjättens kostnadsfria kontorssvit har nyligen begåvats med normal utskriftshantering och börjar bli en värdig Office-utmanare. Frågan är om Docs ibland begränsade funktionalitet räcker till för avancerade användare.

I första delen av molskolan tittade vi på Office 365 som är onlineversionen av Microsofts kontorssvit. Den lanserades i Sverige i juni. Googles motsvarande molntjänst, Docs bygger på ordbehandlaren Writley, en startup som sökjätten köpte 2006 och Google Spreadsheets som också var resultatet av inköpt teknologi. Men trots att man kunnat snickra dokument och kalkylblad online med hjälp av Google sedan 2006 är det först de senaste par åren som de här webbtjänsterna blivit så pass bra att de på allvar konkurrerar med program som körs på datorn. Både Microsoft Office 365 och Google Docs drar nytta av delningsmöjligheterna som uppstår när allt finns online och båda tjänsterna har kompetenta ordbehandlare och kalkylprogram. Men allt är inte likt. I Microsofts lösning, som är skalbar, utgör molntjänsterna den grundläggande nivån och program som man installerar på sin dator erbjuder en kraftigt utökad funktionalitet. Googles lösning Docs existerar bara i molnet.

Ordbehandlingen i Docs gör ingen normalanvändare besviken. Det man förväntar sig finns och fungerar bra. Har man bara normal uppkoppling via bredband eller mobilt bredband har man inga bekymmer av att jobba online. Någon fördröjning märks inte av och det är sällan som problem uppstår.

En poäng med att ha dokument i molnet är förstås att du kan logga in och jobba från vilken internetansluten dator som helst. En ännu större vinst kommer när du jobbar i en arbetsgrupp och alla behöver komma åt – och jobba med – samma dokument. Om du till exempel ska författa ett brev tillsammans med fem kollegor så behöver du inte få tillbaka fem olika versioner när du skickat iväg ditt utkast. Istället går alla in i samma dokument och ändrar det som de vill. Om någon ändrar men du blir missnöjd med resultatet kan du gå tillbaka i dokumenthistoriken och ändra tillbaka till en tidigare version. Det går också att lägga in kommentarer. Ifall flera är inloggade i samma dokument samtidigt kan de starta en chatt med ett knapptryck.Det går till och med att redigera flera samtidigt, men det är en förvirrande upplevelse och mera show off än en praktisk nytta.

Liksom med ordbehandlaren torde funktionaliteten i kalkylark tillfredställa normalanvändaren. Det går att skapa hyffsat avancerade projekt och binda samman olika flikar och arbetsböcker med hjälp av funktioner. Är man däremot avancerad Excel-användare så finns risken att Googles variant känns lite tunn. Til exempel är det sparsamt tilltaget med diagrammallar och mera avancerade formateringsalternativ för den som vill göra sina kalkylblad lite roligare. En rolig – och nyttig – funktion är formulär som är ett kalkylark med ett frågeformulär som påbyggnad. För det lilla företaget som vill skicka ut en kundnöjdhetsundersökning eller bygga in ett beställningsformulär i sin sajt är det ett stort plus att formulären bygger på färdiga frågemoduler, som till exempel checkboxar eller rullgardinsmenyer. Oavsett om man skickar ut frågorna via mejl eller lägger dem på en sajt så kommer svaren automatiskt in i ett kalkylark.

Google Docs uppdateras löpande och med höstens stora kosmetiska uppdatering kom också en del ny funktionalitet. Tidigare var avsaknaden av vettig utskriftshantering ett stort minus. När man tryckte på utskriftsknappen kom man till en exportdialog där man var tvungen att ladda ner dokumentet till sin dator, till exempel som PDF , för att kunna skriva ut. Nu går det att förhandsgranska och skriva ut direkt från webbläsaren.

Företagstjänster i molnet har under de senaste åren vuxit upp och blivit mer kompetenta samtidigt som både säkerhet och tillförlitlighet förbättrats. Sedan i somras har Microsoft fått 4 000 nya kunder i sitt Office 365. I den första delen av Nya Affärers Molnskola listar vi styrkor och svagheter med molnversionen av Office.

”Molnet” har seglat upp som favoritord bland IT-folk de senaste par-tre åren. Vad det handlar om är lagringsutrymme och program som istället för att ligga i din dators hårddisk finns på en hårddisk i en stor serveranläggning. Istället för att program installeras på din dator så körs de direkt i webbläsaren. Tekniken är inte ny och idén har över tio år på nacken, men det är först de senaste åren som tjänsterna blivit så bra att användarupplevelsen inte är sämre än om du hade haft dokumenten på din lokala hårddisk. Nu har också Microsoft hakat på trenden genom att göra en molnversion av sin Officesvit. Sedan lanseringen 28 juni har 4 000 företag anslutit. En del är jätteorganisationer, som Lantmännen med 14 000 användare, men ungefär hälften är småföretag.

Till skillnad från den mest uppenbara konkurrenten Google Docs har Microsoft  Office 365 inte kastat loss förtöjningen till din dator helt. Där Googles Docs har flyttat filer, dokument och själva programmen in i din webbläsare behåller Microsoft sina klientprogram som Word, Excel och Outlook i datorn – i alla fall för den som vill. Programmen finns i en enklare version som man bara kommer åt över internet men också i sin fulla version som man installerar på sin dator. Däremellan går också den stora skiljelinjen i kostnad. Den som vill ha de fulla klientversionerna installerade och ständigt uppdaterade på sin dator får betala 209 kronor per månad. Nöjer man sig med webbversionen av Office så stannar notan på 46,25 kronor per månad.

För ensam- och småföretagare har Microsoft med det billigaste abonnemanget satt ihop ett paket som utöver webbversionerna av de mest välkända officeprogrammen också innehåller lagringsyta som användaren kan använda för att dela ut filer och samarbeta om dokument och kalendrar med andra. En hemsida måste alla företagare ha, smart nog ingår webbutrymme och ett lättförståeligt verktyg med mallar för att bygga en enklare sajt.

Gruppwebbplatser. För medarbetare, underleverantörer och andra som du har en bestående affärsrelation med är det värdefullt att kunna redigera en budget, eller bara ta in synpunkter på texter utan att mejla versioner fram och tillbaka. I Office 365 delar du med dig av olika element genom att starta en ny gruppwebbplats. Du kan starta flera gruppwebbplatser och antingen skapa dem från scratch eller använda dig av en färdig mall. En mall kan till exempel innehålla gemensam kalender, kontakter och filbibliotek. En annan smart funktion är att du kan dra in Lync som är programmet för  gruppchattar och konferenssamtal.  I det billigaste paketet får man bjuda in 50 personer till gruppwebbplatser.

Word web app. Den som kan sitt Word 2007 kommer känna igen sig i Microsoft Word Web App. Istället för att extrafunktioner ligger dolda i menyer och dialogrutor  så används ribbons, det vill säga att de vanligaste sakerna du använder, som till exempel formatering av text, finns i ett fält högst upp  på skärmen.

Excel web app. Även Excel känns bekant i sin molnversion. Överlag i hela sviten är de mest avancerade funktionerna bortskalade och finns bara i de dyrare klientversionerna. Men trots det kommer man långt med det som är inkluderat. Framförallt möjligheten att jobba flera i samma dokument är värt mycket.

I senare delar av Nya Affärers molnskola tittar vi på Office-konkurrenten Google Docs och bokföringstjänster i molnet.